Systemkritik mot landsbygdsutredningen

Home / Artiklar / Systemkritik mot landsbygdsutredningen

Den svenska småbrukarorganisationen Nordbruk är mycket kritisk till landsbygdskommitténs betänkande i sitt remissvar. Kritiken gäller framförallt avsaknaden av förslag på systemförändringar.

Slutbetänkandet innehåller 75 förslag på åtgärder för att stärka landsbygden. Det överlämnades till regeringen i början av januari i år. I förra veckan gick remisstiden ut, men ingen har riktat så stark systemkritik som Nordbruk.

Nordbruk sammanfattar utredningens förslag utifrån sitt perspektiv som bara ett plåster på såren i ambitionerna hos kommittén att bromsa avfolkningen och förbättra den svaga ekonomin på landsbygden och i svaga regioner. Nu läggs förslagen fram, men utan att ändå komma till rätta med grundläggande systemfel och utan konkreta långsiktiga förslag på förändringar vad gäller resursförvaltning, jordbruk, skogsbruk och andra naturbruksnäringar.
– Vi ser idag konsekvenserna av den lagstiftning som genomfördes vid systemskiftet de första åren under 1990-talet på grund av Sveriges anpassning till Världshandelsorganisationen WTO, EU och konsekvenserna av anslutningen till unionen.

”Jordbruk och andra naturbruksnäringar styrs idag överstatligt genom EU:s jordbrukspolitik, påpekar Nordbruk.”

Mer balanserad fördelning
Det är EU:s regelverk som idag avgör statens möjligheter eller begränsningar vad gäller att reglera statens ekonomiska satsningar på kommuner och regioner, konstaterar Nordbruk. Förslagen blir därför begränsade till ramarna för EU:s regelverk, och det borde ha framgått i kommitténs förslag.

Det som orsakar avfolkning och som även gör att välfärdssystemet idag inte klarar av sina grundläggande uppgifter är att svensk politik de senaste femtio åren skapat en skattemässig snedfördelning från fastigheter och naturresurser som skog, vattenkraft, jordbruk och gruvor.

Förslag på åtgärder är därför enligt Nordbruk att förändra lagstiftningen ifråga om skatter och vinster på produktion, naturresurser, mark, fallrättigheter och fast kapital till fördel för de regioner där resurserna är geografiskt lokaliserade.

EU:s jordbrukspolitik
Jordbruk och andra naturbruksnäringar styrs idag överstatligt genom EU:s jordbrukspolitik, påpekar Nordbruk. Det innebär en kraftig begränsning av statens förmåga att åstadkomma förändringar inom jordbrukssektorerna. Det förhindrar också en återuppbyggnad av ett allsidigt jordbrukssamhälle med nödvändig infrastruktur, god hälsovård och fullödig samhällsservice. Detta borde också ha framgått i utredningen, anser Nordbruk.

Det svenska jordbruket har ett asymmetriskt förhållande till det kontinentala jordbruket ifråga om brukande, distribution och handel, skriver Nordbruk. Det gör det nödvändigt med en åternationalisering av näringen för att det ska vara möjligt med ett förändringsarbete värt namnet. Asymmetrin i förhållande till EU gäller särskilt kombinationsjordbruket jord-skog och EU-ländernas olika förutsättningar demografiskt, geografiskt och klimatmässigt. Nordbruks förslag på åtgärd är svensk åternationalisering av jordbrukspolitiken.

Resursernas förbannelse
Ett annat problem som Nordbruk vill fästa uppmärksamhet på är svensk ekonomis starka beroende av export av naturresurser, framförallt skog. Idag drabbas regioner i skogs- och mellanbygder av ”naturresursernas förbannelse”. Det gäller regioner som levererar stora mängder skog och el från vind- och vattenkraft. Det gäller även resurser från bär, malm och jordbruk.

Nordbruk hävdar att den rikedom som Sverige exploaterar, driver naturresursrika regioner in i fattigdom. Det beror inte på de naturliga förutsättningarna utan på den politik som förts utifrån regeringens och riksdagens beslut och EU:s fördrag och direktiv oavsett partitillhörighet.

Spekulation på mark och skog har ökat kraftigt efter införlivandet av EU:s kapitalliberaliseringsdirektiv i svensk lagstiftning 1992, skriver Nordbruk. Vad som efter det blivit diskriminerande på naturresursrika regioner är kapitalets fria rörlighet, som inkluderar investeringar i fast kapital, och övrig ekonomisk lagstiftning i EU kring etablering, frihandel, konkurrens och offentlig upphandling.

Jordbruket har påverkats starkt negativt av EU:s ekonomiska lagstiftning, fortsätter Nordbruk, då priser på mark och skogsmark ändrats till nackdel för kombinationsbruket jord-skog. Det gäller även liknande förändringar av kontroll av produkter och av kvalitet på råvaror.

Eskalerande effekter
Nordbruk varnar för effekterna av EU:s ekonomiska lagstiftning. De kommer att kraftigt eskalera om regeringen bestämmer sig för att stödja kommitténs förslag om att tillåta aktiebolag att på nytt köpa privat skogs- eller jordbruksmark. Konsekvenserna av det blir diskriminerande mot människor i framförallt Norrlands inland.

Nordbruk beskriver landsbygdskommitténs förslag som en återupprepning av koloniseringen av Norrlands inland, innan förbud mot den typen av exploatering infördes 1906. Ett återinförande av ett liknande tillstånd igen skulle bli förödande och konsekvenserna ännu mer oförutsägbara jämfört med den tiden. Farhågorna ligger i att kontinentens och världens spekulationskapital idag utgör ett större hot än då för fortsatt lokal och regional produktion och för möjligheterna att skapa mervärden på landsbygden.

Nordbruks förslag på åtgärd är att Sverige tar till sig och genomför de ”Frivilliga riktlinjer”, som FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO antagit 2012 rörande ansvarsfull förvaltning av land, fiskeri och skog.

Strandskydd och översikt
Nordbruk kritiserar även kommitténs betänkande när den rekommenderar liberaliseringar av bestämmelserna kring strandskyddet, eftersom det driver på lättnader för markspekulation. De okritiska ställningstaganden som görs i utredningen leder redan idag till negativa konsekvenser och de följer mönstret från andra utförsäljningar av naturresurser.

I det sammanhanget har förändringar i vissa kommuners översiktsplaner ökat motsättningarna mellan areella näringsföretag och privatpersoners boende. Det har skett efter kommunernas förslag på lämpliga platser att bygga på stränder, vilka ibland kan vara områden som ligger nära areella brukningsenheter och åkermark lämpliga för strandbebyggelse. Nordbruks förslag är att slopa alla förslag på att bygga närmare än hundra meter från stränderna.

Gustaf Jillker
Miljömagasinet 2017

Kommentera