”Bidrag till den som planterar 1 hektar skog” – NOrdBruks kommentar till EU-kommissionärens förslag

Home / Kommentarer / ”Bidrag till den som planterar 1 hektar skog” – NOrdBruks kommentar till EU-kommissionärens förslag

På EU kommissionens skogskonferens den 25 april lovade jordbrukskommissionären Phil Hogan, att bidrag
skulle kunna ges för plantering av skog.

I meddelandet från EU kommissionen* beskrevs åtgärden som ett erbjudande till medlemsstaterna i arbetet
för klimatet, biodiversiteten och mot avskogning.
Phil Hogan preciserade inte närmare på vilka marker beskogningen skulle ske mer än att bidraget avsåg
”marginaliserade marker och områden mellan åkrar”.
Han avslutade löftet med : ”…den framtida gemensamma jordbrukspolitiken ger möjlighet, men den politiska
viljan att genomföra detta initiativ måste komma från medlemsstaterna…”. (Bidraget är kopplat till det s.k.
landsbygdsprogrammet ­ inte till EU:s överstatliga jordbrukspolitik och kan därför påverkas av nationella
beslut.)
Uttalandet visar vilka asymmetriska effekter som uppstår, när jordbruk från subtropiska till subarktiska
områden ska styras helt utifrån EU:s snäva ramar i lagstiftning och fördrag.

Politiska prioriteringar görs alltför ofta utifrån behov i befolkningstäta områden med stort röstetal. Det
medan områden i den s.k. periferin diskrimineras och tvingas anpassa sig till miljöer, klimat och
odlingsförhållanden som inte överensstämmer med de naturliga villkoren.
Så också i det här fallet.

Det är främst områden med skog som drabbas.
Jordbruk har fungerat som en naturlig del i kombination med skogsbruk i det nordiska skogsområdet och kring
bergskedjorna på kontinenten. Men det är också där som näringen riskerar att förlora jämförelsevis mest av sin
produktion under perioden 2020 ­ 2025**. Redan har mycket av odling på åkermark upphört eller har odlats
mycket extensivt de senaste decennierna p.g.a. EU:s jordbrukspolitik.

Sverige är ett tydligt exempel på hur nedläggning av ’marginaliserade’ åkrar i skogsbygder från de sydligaste
till de nordligaste delarna av landet påverkar självförsörjningsgraden. En försörjningsgrad av livsmedel och
foder som sjunkit från ca 100% till under 25% efter inträdet i EU. (Officiella siffror redovisar ca 40 % men
räknar inte med foderimporten.)
Skog växer in över åkerkanter och åkrar samtidigt som vi medverkar till att skogar och regnskog avverkas för
uppodling och livsmedelsexport till vår del av världen.

Särskilt utsatta områden inom unionen är där mycket av jordbruk med skog sålts till köpare utan koppling
till näringen och för andra intressen och ändamål än för att producera mat. Ofta små gårdar med skog och där
användningen av markerna avgörs utifrån ägarens vilja ­ i bästa fall där åker utarrenderas till verksamma
bönder.

Vi kräver därför att kommissionen
­ – definierar vad som menas med marginaliserade marker
­ – redovisar hur negativa effekter ska undvikas ­ t.ex. är risken stor att EU­medel kommer att användas för
– beskogning av redan nedlagd åker eller åker där odling är på väg att upphöra
­ – kommer med förslag på hur nedlagd åkermark åter ska kunna tas i bruk

Återinförande av jordbruk i kombination med skogsbruk skulle innebära förutom en hållbar
livsmedelsförsörjning också ett stort steg framåt för ökad biodiversitet och nödvändiga miljö­ och
klimatåtgärder. En förutsättning är att inte EU:s ekonomiska lagstiftning och jordbrukspolitik sätter käppar i
hjulet.

En sådan politik kräver helt andra mer långtgående åtgärder än bidrag. Istället krävs att den multinationella
skogsindustrins dominans regleras och att, där naturliga förutsättningar finns att små­ och medelstora
kombinations jord­ och skogsbruk prioriteras.

*https://ec.europa.eu/info/news/commissioner­hogan­announces­1­hectare­initiative­forestry­conference­2019­apr­25_en
** Se näringsdepartementets power point på hörning 2016 06 20 med referensgrupp inför CAP 2020