Ja, och så kom Corona-krisen och vi behövde börja tänka på rättvisan och matförsörjningen.

Eva Jonsson, Styrelsen NOrdBruk, 2020-04-20

I Sverige plockas grönsaker, jordgubbar, lingon och blåbär av arbetare från låglöneländer. Skogsplantering och röjning i skogen utförs till stor del av importerad arbetskraft.

Många är de thailändare som varje år gör den långa resan hit med lånade pengar för att plocka bär med långa och tunga arbetsdagar i våra skogar. Trots utlovade månadslöner på över 13.000 kr, en jätte hög lön i deras hemland, har många återvänt utan några större inkomster då deras s.k. arbetsgivare begärt att de ska betala boendet mm innan utbetalning av lön. För ett antal år sen uteblev löner till arbetare från Nigeria då de planterat skogsplant åt ett stort skogsbolag.

Nu hotas grönsaksskörden i Sverige av att det saknas importerad långväga billig arbetskraft då flygtrafiken ligger nere på grund av Corona. Samtidigt finns arbetskraften i Sverige. Många har förlorat arbetet. Många skolungdomar kommer inte få sommarjobb pga. av krisen. Då har regeringen bestämt att vi ska göra undantag för flygresor till Sverige för de tusentals människor som ska jobba i grönsaks- och jordgubbsland. Enligt jordbruksaktuellt behövs 5000 gästarbetare under sommarsäsongen. EU-kommissionen försöker hitta en lösning så att gästarbetare i trädgårdsnäringen lättare ska kunna passera EU:s inre gränser. Näringsministern har sagt att Sverige kommer ge undantag för de som ska komma hit och arbeta.

Vad är det för konstigt land jag lever i? Var är en hund begravd? Jobb och inkomster är väl bättre än inget jobb och inga inkomster. Då får väl vi alla betala för vad det kostar att plocka grönsakerna så att vi får mat på bordet. Vad är det för farligt att låta vårt eget folk sköta jordbruket och skogen?

Om vi konsumenter betalar mer för maten ger ju detta en förutsättning för större lönsamhet i jordbruket. Arbetarna som kommer från andra länder har mycket låga löner och arbetar på tvivelaktiga villkor.

Arbetarna som ska komma hit och arbeta när det pågår en corona-pandemi riskerar sin och sina familjers hälsa genom att lämna sina hem.

Om Sverige själv kan sätta folk i arbete får människor jobb och om vi sköter plantering och skörd själva.

Inför en befarad kris inom trädgårdsbranschen kräver EU-lantbrukarnas paraplyorganisation Copa Cogeca att EU-kommissionen sätter in stödåtgärder för att ekonomiskt hjälpa odlarna.

Idag är matproduktionen i Sverige utsatt för internationell konkurrens. Priset för jordbruksprodukter sätts på världsmarknaden. Priset som bonden får för varje liter mjölk sätts på mjölkbörsen i Nya Zeeland.

Den internationella konkurrensen skapar en prispress. Det enda som bönder kan göra för att kunna producera grönsaker till svenska hushåll är att bygga sin produktion på importerad billig arbetskraft. Det enda som en mjölkbonde kan göra är att investera mer för att öka produktionen så att lönsamheten ökar. Men då Arla sänker priset går kalkylen inte ihop. Låga ersättningar för andra råvaror tex skogsråvaror påverkar också vår möjlighet vara bonde då inkomsterna blir lägre.

Sverige är det land i Europa som har lägst lönsamhet i jordbruket. Många bönder går i konkurs eller slutar på grund av för låg lönsamhet. Det är också en hög medelålder hos de aktiva bönderna och stor svårighet att få unga att våga satsa på jordbruket. I Sverige har vi många människor från östra Europa som jobbar på våra bondgårdar och som delvis konkurrerat bort den svenska arbetskraften. Att jobba som anställd ett tag kan annars vara ett bra sätt att få in en fot i jordbruket. Denna möjlighet ges inte då arbetskraften importeras.

Fortsätter Sverige att tillåta internationell prispress så blir konsekvensen att vi kommer att se fler och fler jordbruk läggas ned.

Vi behöver ändra på systemet och ge förutsättningar för matproduktion i Sverige för att vi här ska kunna säga att vi har en schysst matproduktion.

Vi måste också komma ihåg att en låg matproduktion i Sverige innebär att vi använder andra länders mark för att få mat på bordet. Detta innebär att Sverige är delaktig till att människor i tex Latinamerika utsätts för våld och förtryck och att människor i Afrika tas ifrån sina marker då industriföretag från väst ges möjlighet att massproducera tex vete för att säljas på världsmarknaden. Den överproduktion som finns i världen som helhet skapar inte mindre svält utan leder till att redan fattiga blir ännu fattigare och att små jordbrukare tas ifrån möjligheten till försörjning och god hälsa.

De förutsättningar som ges av det jordbrukssystem vi har idag är att varje jordbrukare behöver skaffa större och större enheter för att kunna fortsätta som jordbrukare. Det innebär också att de jordbruk som inte kan öka sin produktion slås ut.

I höstas gjorde jordbruksverket med EU-medel en runda i Sverige med seminarier med namnet Mat, Miljö och Klimat dagen för att berätta om idéer kring hur vi kan minska klimatutsläppen och höja produktionen och lönsamheten. Där pratades om större och större enheter.

Större och större enheter innebär många mil på våra landsvägar för att kunna ta sig runt till alla arrendemarker för varje bonde med stora brukararealer. NOrdBruk ser varken någon klimatnytta eller hållbarhet i detta synsätt.

Sverige behöver komma Back to basic, och ta ett steg framåt för att nå självförsörjning, beredskap och hållbarhet i sitt jordbruk. För detta hänvisar jag till Torgny Östlings kommande bok med samma namn, ”Back to basic, a step forward”. Anmäl ditt intresse för att få köpa boken till nordbruksmejladress på Nordbruks hemsida.

Jag som kan översätta mina egna kunskaper i geologi från min civilingenjörs examen i Luleå till att titta på vilka förutsättningar som finns för ett jordbruk i hela Sverige. Dessutom har jag själv odlat grönsaker i fjällbyn Klövsjö i Jämtland hela mitt liv. Sverige har mycket goda möjligheter till odling av både grönsaker och vall (gräs) från Skåne till Pajala.

Back to basic handlar om att Sverige behöver en jordbrukspolitik som passar de förutsättningar som Sverige har. I Sverige har vi stora slättbygder i söder. På dessa marker bedrivs ett högt mekaniserat jordbruk med i huvudsak spannmålsodling.

Idag tvingas de som satsar storskaligt i tex Jämtland tänka som på slättbygderna. Men detta fungerar inte. Jordbruksmarken i de svenska skogs- och mellanbygderna från norra Skåne till Pajala utgörs inte av stora sammanhållna ytor som passar för stordrift.

Idag ligger 600.000 hektar i träda enligt jordbruksverkets statistik. Och genom att titta på hur min egen by ser ut idag mot hur den såg ut för 20 år sen så har små åkerlappar och avsides belägna åkerlappar lagts ned då stordriftens dyra och tunga maskiner inte klarar att rationellt ta skörd på dessa ytor. Så ser det ut överallt. En gissning är att 1 miljoner hektar finns att tillgå. Dessutom finns massor av hästgårdar som bidrar till öppna landskap men inte till mat.

Idag finns en heltidsbonde kvar i min hemby. Före 1990 var det över 20 st. Då fanns beredskap för mat och en hållbarhet i mänskliga resurser och kunskap. Då fanns förutsättningar för matsuveränitet och agroekologi för hela landet. (Se La via Campesinas definitionen av både matsuveränitet och agroekologi. ) Nu har vi inte ens kunnandet och viljan att sätta våra egna unga människor i arbete för att skörda de grönsaker och bär som finns i landet. Ska jordbruket i Sverige bygga på importerad arbetskraft leder detta till att vi snart inte har någon enda ung människa som får intresse för jordbruk som innebär mat på bordet. För ett jordbruk enligt någon populär tv-serier är inget jordbruk för att försörja ett land med mat när gränser stänger och när bränsle och reservdelar tar slut.

Inse att Sverige är i den fallande delen av kurvan. Jordbruk kommer fortsätta läggas ned. Vid nästa kris kommer det inte finnas mat i hyllorna då gränser kan komma att stängas eller om det blir bränslebrist.

Back to basic innebär att vi behöver återupprätta det jordbruk vi hade en kort period strax innan Sverige gick med i EU. Då fanns kombinationsjordbruk från norra Skåne i söder till Pajala i norr. Det jordbrukssystem vi hade under 80-talet byggde på att anpassa sig till markförutsättningarna, till topografi och jordmån och att strukturera samhället så att dessa markförutsättningar togs till vara på bästa sätt. Mjölk och djuruppfödning där det var gynnsamt att odla vall till idisslande djur och att odla spannmål där det var slättmark.  Se på Norge och Finland. De använder markresurserna på bästa möjliga sätt.

Kombinationsjordbruket innebär jordbruk i kombination med skogsbruk. Norge och Finland har ett jordbruk som tar tillvara förutsättningarna i sitt land. Finlands mål är att behålla sitt jordbruk även som EU- medlem.

Skogen är vår absolut viktigaste näring nu och även före år 1990. Genom att ge jordbruket tillbaka möjligheten att finna utkomst i skogen vintertid och att bärga skördar sommartid kan ett livskraftigt och mycket hållbart och jämlikt samhällssystem byggas upp.

Genom att ge jordbrukare betalt för de produkter de producerar kan jordbruket försörja hela landet.

Ja tycker detta uttryck från Göran Rudbäck säger något: Genom att optimera växten för vissa, kontrollerbara förhållanden, kan man maximera avkastningen. Kostnaden för växten är att den får sämre förmåga att hantera förändrade förhållanden. Detsamma är vad vi gör med vad som, lustigt nog, kallas för samhällsutveckling.

Norge har en självförsörjning på ca 40% och en stark och levande landsbygd.

Finland har ca 80% självförsörjning. Enligt LRF:s ordförande kan vi kopiera Finland mer och ge Sverige mer självförsörjning. Sverige kan inte kopiera Finland. De har ett helt annat avtal med EU och helt andra politiker som tänker på landets beredskap för kriser.

Enligt Finlands avtal med EU kan de sätta matförsörjning och beredskaps-lager högt upp på listan och att behålla möjligheten att ta vara på hela landets resurser för ett hållbart samhälle i både Corona-kris och i solsken.

Komihåg att än är det inte försent att sätta plogen i marken på oanvänd åker. Har du 20 hektar kan du få fram mat i form av rovor och potatis till minst 2000 personer för kommande vinter. Inget för er som hellre lotsas som att krisen inte finns och inte kommer. Jag älskar i alla fall majrovor så det är ett mycket gott tips.