Sammanfattning av kursen Globaliseringen och EU:s påverkan på gröna näringar

Artiklar, Press release
Tidigare publicerad på Jord åt Folket https://jordatfolket.nu/artiklar/sammanfattning-av-kursen-globaliseringen-och-eu-s-p-verkan-p-gr-na-n-ringar  Mellan den 31:a januari och 23:e maj har Jord Åt Folket tillsammans med NOrdBruk drivit en kurs på åtta träffar baserad på Torgny Östlings bok ‘Back to basics! - A step forward’. Kursen har genom diskussioner, gästföreläsningar, filmer och kurslitteratur försökt lyfta den slöja som lagts över dessa frågor de senaste årtiondena, för att synliggöra vilka mekanismer det är som skapar detta system. Fokus har legat på hur politiken inom EU och globaliseringen som skett sedan slutet av 1900-talet har påverkat olika gröna sektorer, främst jord- och skogsbruk och med exempel från renskötsel. Kursens mål har varit att belysa vilka mönster det är som skapar de livsmedelssystem vi har idag, där storskalighet och industriell drift främjas. Dessa mönster orsakar, beroende på landskap, klimat…
Read More

Digitalt riksdagsseminarium: Utan bönder ingen civil beredskap

Kommentarer, Press release, Video
Tidigare publicerat på Jord åt Folket, maj 2021 https://jordatfolket.nu/artiklar/digitalt-riksdagsseminarium-utan-b-nder-ingen-civil-beredskap Maximilian Isendahl Den 15 april hölls ett digitalt riksdagsseminarium kopplat till namninsamlingen Utan bönder ingen civil beredskap, som varit igång sedan 2018. Seminariet anordnades av Jordens Vänner och två riksdagsledamöter ur Miljö - och jordbruksutskottet, Maria Gardfjell (MP) och Elin Segerlind (V) deltog tillsammans med Joel Holmdahl från NOrdBruk, Jonas Wangsten från Sveriges Småbrukare, Hanna Dahlström från FIAN och jag från Jord Åt Folket. Namninsamlingen går i skrivande stund fortfarande att skriva under på, och dess krav är följande: Ge alla småbrukarorganisationer och andra bondeorganisationer en aktiv och permanent plats i ledningen för den nationella civila beredskapen. Höj självförsörjningsgraden så att Sverige likt Finland kan ge hela befolkningen mat i händelse av kris. Återskapa beredskapslager för livsmedel och bränsle. Inledningsvis påpekade Maria…
Read More

NOrdBruks remissvar gällande strandskydd: Tillgängliga stränder – ett mer differentierat strandskydd– (SOU2020:78)

Rapporter
Maj 2021 Bakgrund NOrdBruk ser strandskyddsutredningen i sin större politiska kontext. Det är nämligen inte bara stränderna som säljs ut och exploateras. Under anpassningen till den politik som togs fram i EU och GATT-förhandlingarna antog Sverige med enig riksdag 1992 kapitalliberaliseringsdirektivet, trots att blivande NOrdBruks-medlemmar uppvaktat politiker och varnat om de effekter som förväntades och sedan förverkligades. Dessa effekter var fri spekulation på naturresurser med följden att stora mängder skog köps upp av “skogsklippare”, kapitalplacerare och andra intressen. Vattenkraften har till stor del köpts upp av multinationella bolag som Eon och Fortum. Minerallagen från 1992 förenklade för utländska gruvbolag att få koncessioner. Liberaliseringen av jordförvärvslagen 1991 och 1992 tog bort bo- och brukarplikten för köp av jord- och skogsbruksfastigheter och frikopplade priserna från markens produktionsvärde, vilket ökar konkurrensen mellan bönder…
Read More

Sverige och EU drivande i landgrabbing

Artiklar, Rapporter
Maximilian Isendahl (Jord Åt Folket) Först publicerad i "Ordbruket" #8 2021, https://jordatfolket.nu/ Fri spekulation - som är lagstadgat i EU-direktivet om fri rörlighet av kapital - är ett av de största hindren för matsuveränitet och hållbart naturbruk i stort. Principen om fri rörlighet av kapital inkluderar nämligen även förvärv av fast kapital, alltså jord- och skogsbruksmark, och leder till markkoncentration och landgrabbing. Sjunkande eller stagnerande råvarupriser och det arealbaserade gårdsstödet inom CAP (EU:s gemensamma jordbrukspolitik) som är ett incitament för etablerade bönder att utöka sina arealer, leder till konkurrens om mark mellan bönder och blivande bönder (1), i Sverige främst i jordbruksintensiva områden i söder. Lika stort är problemet för jord och skogsbruksmark mellan bönder och helt andra mer kapitalstarka aktörer som placerar kapital för att spekulera på det stigande markvärdet…
Read More

EES-AVTALET: Nu säljs Sverige till högstbjudande (1992)

Artiklar
Torgny Östling, (Nordbruk) 1992. Tidigare publicerad i Östersundsposten och länstidningen i Jämtland. Även publicerad i "Ordbruket" #8 2021, https://jordatfolket.nu/ Tar spekulatörer över kontroll av våra råvarukällor – jord, skog, vatten – vem ska då ge dig mat? Vart ska levnadsstandard, service och samhällsbyggnad hämtas ifrån? Vart ska stålindustrin få sin malm ifrån, pappersindustrin sin ved, sågverken sina stockar, bönder sin jord, samhället sin energi? Nu är det möjligt för utländska placerare att köpa svenska naturtillgångar – jord, skog, vatten med mera. Propositionen forcerades fram genom beslutsapparaten, saluförd som motsatsen till vad den är. Propositionen 1992/93:71 ”om utländska förvärv av fast egendom” klubbades i riksdagen i december 1992. Bl a har det gamla ”Lag om utländska förvärv av fast egendom” ersatts av ”Förordning om tillstånd till vissa förvärv av fast egendom.” Dessutom…
Read More

Ett självförstärkande förlopp

Artiklar
Först publicerad i "Ordbruket" #8 2021, https://jordatfolket.nu/ Göran Rudbäck (Styrelseledamot i NOrdBruk) Pengar är en pollett för energi. Grunden för ekonomisk tillväxt är arbetsfördelning, dvs att en människa sysselsatt i primärproduktionen av livsmedel kan försörja ett ökande antal andra människor. För att andelen sysselsatta i primärproduktionen skall kunna minska, måste deras arbetsinsats effektiviseras, dvs växlas upp med externa energikällor. Den externa energin används både till förbättrad teknik och som dragkraft; tänk träspade och järnplog, oxar och traktor, skottkärra och automatisk utgödsling. Men det räcker inte med en hög grad av arbetsfördelning och stort energiflöde för att skapa avancerad teknik, det krävs också en tillräckligt stor befolkning för att fördela kostnaderna för att utveckla den avancerade tekniken. Ekonomisk tillväxt beror alltså av två variabler, andelen sysselsatta i primärproduktionen av livsmedel och storleken…
Read More

Det är vår plikt att ta emot båtflyktingar!

Artiklar
Först publicerad i Ordbruket, #8 2021, https://jordatfolket.nu/ Åke Paulsson, Östanbäck (medlem i NOrdBruk) 90 procent av Afrikas fattiga lever på jordbruk.  Multinationella företag lägger under sig mark i en näst intill ofattbar omfattning. Finansexperter talar om att landuppköp är ”som guld, men bättre”. Bland de länder i Afrika som drabbats hårdast av markrofferiet är en stor del av befolkningen svältande. Bara 8 procent av den mark som förvärvats används för odling av matgrödor. Och detta nästan uteslutande ämnade för export. I Etiopien har landets mest fertila marker köpts upp för att odla rosor och blommor. 500 000 av områdets ursprungsbefolkning förvisades. Landet är nu näst största exportör av snittblommor, efter Kenya. Runt Addis Abeba skördas varje år 2,5 miljarder rosor som sedan kylförvaras för att transporteras med flyg till Europa.  Här finns…
Read More

Andelsjordbruk i politisk kontext

Artiklar
Först publicerad i Ordbruket, #8 2021, https://jordatfolket.nu/ Tove Sundström (Jord Åt Folket) Tack till Joel Holmdahl (NOrdBruk) för kommentarer och förslag till artikeln. Det är utmanande att överleva som småbrukare i Sverige idag, då den typ av jordbruk som stöttas av staten och EU främst är det storskaliga och exportinriktade industrijordbruket. Som småskalig producent behöver du ofta en kompletterande inkomst inom exempelvis turism, såsom restaurang- eller caféverksamhet, för att uppnå ekonomisk hållbarhet. På en global marknad där priser på produkter följer den lägsta produktionskostnaden och i ett land där det finns lagar som kräver import är du som småskalig livsmedelsproducent tvingad att antingen konkurrera med utländska lågprisprodukter, eller expandera ditt jordbruk för att uppnå kvantiteter som gör det gynnsamt att exportera. Den rådande nyliberala och nykolonialistiska politiken inom både Sverige och…
Read More

Andelsjordbruk – 2020-talets kooperation?

Artiklar
Först publicerad i "Ordbruket" #8 2021, https://jordatfolket.nu/ Joel Holmdahl (NOrdBruk) Under vintern har jag, Joel Holmdahl, och min fru Maria Danielsson dragit igång en kurs på folkhögskolan i Karlskoga med namnet ”Andelsjordbruk – delat ansvar delad skörd”. Vi har själva ett andelsjordbruk på gården Rikkenstorp tillsammans med 80 andra medlemmar som vi ständigt utvecklar. Andelsjordbruk är ett partnerskap baserat på direkt kontakt mellan producent och konsument, där riskerna, ansvaret och belöningarna från produktionen delas genom ett långsiktigt avtal. Kostnaden sätts utifrån vad produktionen kostar. På liknande sätt som man tidigare prisförhandlade inom kooperationerna. Andelsjordbruk är ett sätt att återta makten över maten, utanför storföretagens och marknadens villkor som slår ut små producenter och utarmar miljö och landsbygd. Vi har på kursen aktivt involverat Torgny Östling för att förankra deltagarna i hur…
Read More

Urholkat strandskydd hotar matförsörjning

Artiklar
Oftast är det jordbruksmark som är lättast att bebygga och som kommer att bli exploaterad i första hand om strandskyddet luckras upp. Ett hållbart naturbruk blir missgynnat av utredningens förslag, skriver Maximilian Isendahl, Nordbruk. Först publicerad i Svenska Dagbladet 2021-01-02 https://www.svd.se/urholkat-strandskydd-hotar-matforsorjning Den 14 december redovisades strandskyddsutredningen som tillsattes till följd av januariavtalet ¹. Utredningen föreslår i stort att det ska bli enklare att bygga strandnära, speciellt på landsbygden. Strandskyddet, som är en del av allemansrätten, är till för att säkerställa allas rätt till våra stränder och vattendrag. Det utredningen föreslår är alltså ett sätt att ge kapitalstarka personer egenrätt till våra gemensamma resurser. Dessutom innebär en ökad spekulation och exploatering av landsbygden förstörelse av både biodiversitet och matförsörjning. Förslaget fick genast kritik i en artikel undertecknad av Naturskyddsföreningen, Världsnaturfonden WWF, Friluftsfrämjandet,…
Read More