Författare: Joel Holmdahl

Publicerat på NOrdBruk.se 20180301 Den regionala handlingsplanen för livsmedelsstrategin upprepar det ihåliga mantrat som varit gällande sedan snart 30 år. Det övergripande målet i Örebro lyder: ”En konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala livsmedelsproduktionen ökar och bidrar till fler jobb och hållbar tillväxt i Örebro län”. Alternativt kan vi förhålla oss till verkligheten. Sedan tidigt 90-tal har vi varit ”fria aktörer på en fri marknad”, som LRF formulerade det 1989. Vi har under tiden sedan dess blivit allt mer effektiva och konkurrenskraftiga. Har vi då ökat livsmedelsproduktionen och skapat fler jobb under samma period? Det är ju det sambandet det övergripande målet gör gällande. Vi kan se tydliga trender, så tydliga att endast den som verkligen vill kan missa dem. Skördarna är högre per hektar, djuren växer snabbare och mjölkar mer.…

Först publicerad 17nov 2017 på ATL, http://www.atl.nu/debatt/sverige-maste-sta-upp-for-ratten-till-mark/ I dagens livsmedelssystem ses jordbruksmark som en handelsvara. Bildtext: Debattörerna kräver att Sverige återtar kontroll över jordbrukspolitiken från EU och verkar för att ta bort livsmedel från WTOs och EUs handelsregler. Detta leder till att småbrukare förlorar sin möjlighet till försörjning samtidigt som hungern i världen kvarstår. Det är dags att Sverige aktivt tar sitt ansvar för att människors rätt till mat och mark ska gå före storföretagsintressen. Hungerns mest grundläggande orsak är den ojämlika fördelningen av odlingsbar mark. Den rådande nyliberala marknadspolitiken har gjort mark till en global handelsvara. Småskaliga jordbrukare förlorar sin försörjning och länders självförsörjningsgrad sjunker. I Sverige ser diskussionen om en ny jordförvärvslag ut att vilja påskynda denna utveckling. Nu måste vi ta internationella avtal och konventioner vi skrivit…

Först publicerad i Miljömagasinet 2017-43    27/10 2017 "Vi ställer oss givetvis bakom kravet på ett förbud av glyfosat. Men det kravet måste följas upp med krav på att produkter producerade med glyfosat inte får importeras, alternativt straffas med tullavgifter. Först då kan ett giftfritt jordbruk genomföras utan att vi offrar bönderna i processen". Det säger Joel Holmdahl från organisationen NOrdBruk som menar att ämnet bör omfattas av ett heltäckande importförbud. Det debatteras flitigt just nu om användningen av glyfosat inom jordbruket. "Vi vet att glyfosat dödar all växtlighet, kan skada insekter och är giftigt för vattenlevande organismer. Vad debatten nu handlar om är huruvida glyfosat kan orsaka cancer, infertilitet och skador på nervsystem och njurar. Därför driver vi att försiktighetsprincipen ska tillämpas och glyfosat förbjudas". Så säger Miljöpartiets fyra EU-parlamentariker,…

Först publicerad i Miljömagasinet MM2017-45 Joel Holmdahl driver småskaligt Finngården i Rikkenstorp, Grängesberg, tillsammans med sambon Maria, och sitter i styrelsen för NOrdBruk. Han reser även runt och har föreläsningar om agroekologi. [caption id="attachment_241" align="alignright" width="152"] Joel Holmdahl, Rikkenstorp[/caption] Joel Holmdahl använder en fjärdedel av Bossgårdens areal till grönsaker, men kompletterar driften med produktion av ägg, lammkött och spannmål. – Det är förstås bra med nischade verksamheter och nätverk, men jag ser hoppet för jordbruket i en förändring av systemet. Joel Holmdahl menar att i Sverige ger man sken av att det finns en nationell livsmedels– och jordbrukspolitik. Men livsmedelsstrategin, som man enats om, visar på motsatsen, eftersom den är inriktad på sådant som motverkar det småskaliga jordbruket och det är mer effektivisering, konkurrens och exportinriktning, en negativ inriktning som…

Först publicerad i Miljömagasinet MM2017-45 Torgny Östling driver kombinationsbruk i Marsätt Jämtland och är ordförande i NOrdBruk, som är en småbrukarorganisation ansluten till Via Campesina Europa. [caption id="attachment_235" align="alignright" width="154"] Torgny Östling, ordförande i NOrdBruk.[/caption] Det som skett är att Sverige förlorat 70 procent av alla sina bönder de senaste 25 åren. Omställningen kom runt 1990, när de svenska politikerna anpassade sig till EU:s och de globala direktiven. Grunden innan var kombinationsjordbruk med produktion av skog och mjölk, säger Torgny Östling. 25 procent självförsörjning Idag har Sverige en självförsörjningsgrad på bara 25 procent. Det är allvarligt, för det drabbar tryggheten, stabiliteten och välfärden. För att klara sin försörjning tar Sverige hit råvaror och naturresurser till lägsta pris från den fattiga världen precis som kolonisatörerna gjorde förr. Det sker med direktiv…