EU:s jordbrukspolitik – en motor för landsbygdsdöd och migration

Artiklar
Joel Holmdahl, 2020-12-18 Tidigare publicerad på Vi Som Bygger Landet Joel med Lucinda och Matilde på besök på gården Rikkenstorp. (foto:Afrikagrupperna) En stor del av EUs budget går till det gemensamma jordbruksstödet, det så kallade CAP. Nära 40%. Det är lätt att tro att det är ett stöd till bönderna det handlar om, men så är inte fallet. Det finns till för att hålla efterfrågan på insatsvarorna uppe, bönderna ska köpa konstgödsel och maskiner. Lika så är det ett stöd som ser till att bönderna producerar billiga produkter till livsmedelsindustrins jättebolag. I Sverige hade jordbrukets hela ekonomiska marginal försvunnit om stödet tagits bort. Utan stöd hade priserna för industrin varit högre och dess vinster lägre. Idén bakom stödet är att upprätthålla ett överskott av produktionen och hålla priserna nere. Överskottet…
Read More

Marknadskrafterna inom livsmedelsproduktionen är ett hot mot planetens överlevnad och människors liv och hälsa.

Artiklar
Åke Paulsson, Östanbäck, Skellefteå, 2020-11-30 Under klimatkonferensen i Paris 2015 lade den franska jordbruksministern och hans departement fram ett förslag som kom att kallas ”Fyra Promillesinitiativet”. Det kom att undertecknas av ett stort antal stater och bland annat Sverige. Det franska jordbruksdepartementet hade räknat fram att om planetens bönder skulle öka humushalten i sina jordar med fyra promille per år skulle det kompensera för mänsklighetens koldioxidutsläpp. Om man dessutom kan öka utöver fyra promille kommer det leda till en nettosänkning av koldioxiden i atmosfären. Denna metod är en av de snabbaste och mest effektiva metoderna för att sänka koldioxidnivåerna i atmosfären. En ökning av humushalten i den odlade jorden har flera andra positiva effekter. Vattenupptagningsförmågan förbättras och också förmåga att hålla kvar vatten i marken. Jordens bördighet ökar – humushalten…
Read More

Ny bok! ”Back to basic! – A step forward”

Press release, Rapporter
Torgny Östling har precis släppt en bok på engelska som summerar hans presentationsmaterial. Han försöker här ge ett sammanhang kring hur vi hamnat i den situation vi befinner oss i vad gäller jordbruk och naturresurser. Men frågan är så mycket större än så. Det är basen för vår välfärd likväl som försörjning vi pratar om. Det här är en måstebok för alla som vill förstå sin egen samtid och lära av historien för att förstå vart vi borde sikta i framtiden. "At the time of printing this text the coronavirus is spreading throughout the world. The severe consequences for human beings and nations are impossible to overlook. And our non-existent preparedness is more obvious than ever. To reach the goals of Food Sovereignty there is a need to provide conditions…
Read More

26 skäl till varför handelsavtalet EU-Mercusur är dåligt för människor och planeten.

Press release, Rapporter
NOrdBruk har i samarbete med Jordens Vänner och Latinamerikagrupperna sammanställt en rapport som listar 26 skäl till varför handelsavtalet mellan EU och Mercosur motarbetar de Globala målen 2030 för hållbar utveckling och Parisavtalet. Eller lite enklare uttryckt - varför det är dåligt för människor och planeten. SVENSKA EU-Mercosur Analys 2020_opt.pdf
Read More

Debattartikel i Aftonbladet – Sverige behöver en ny generation av bönder

Artiklar
Debattörerna: Landets matförsörjning är ohållbar och otillräcklig https://www.aftonbladet.se/debatt/a/vAQX94/sverige-behover-en-ny-generation-av-bonder PUBLICERAD: 15 OKTOBER DEBATT. I samband med Covid 19-pandemin har debatten om mat och självförsörjning tagit fart i Sverige, men böndernas röster saknas. Sverige behöver en ny livsmedelsstrategi som bygger på hållbarhet och matdiversitet och den måste stödja och lyssna på bönderna.Under coronapandemin har intresset för lokal och närproducerad mat i Sverige ökat. Åtta av tio hushåll vill att maten de äter ska vara bra för klimat och miljö enligt en undersökning av United Minds, och nära hälften tycker att den viktigaste faktorn är att maten är närproducerad.Samtidigt visar en ny Sifoundersökning att sex av tio svenskar tvivlar på att Sveriges matproduktion är tillräcklig för att försörja hela befolkningen. Deras oro är befogad. Om Sveriges gränser stängs och importen upphör, beräknas maten ta…
Read More

Green Deal — fina ord med bakomliggande hot

Artiklar
Eva Jonsson och Torgny Östling (NOrdBruk) samt Maximilian Isendahl och Tove Sundström (Jord Åt Folket), 2020-08-30 EU:s Green Deal är en strategi som ämnar att omställa unionens ekonomi i linje med ekologisk hållbarhet. Den presenterades i sin slutgiltiga form i december 2019 och har definierat mål för följande områden: jordbruk, energi, industri, transport, biodiversitet, byggnad samt utsläpp. För att inte sätta vårt hopp till detta initiativ och de många fina ord som används i dess relativt utförliga beskrivning, bör vi se den i ljuset av de ledord vi finner i inledningen: “[Green Deal] är en ny tillväxtstrategi som ska ställa om EU till ett rättvist och välmående samhälle med en modern, resurseffektiv och  konkurrenskraftig ekonomi” (1, s. 2). I Green Deal läggs en stor vikt vid tekniska lösningar och ökad…
Read More

Nyckelbiotoper i skogen

Artiklar
Eva Jonsson, 2020-08-30 Idag är det Skogsstyrelsen som inventerar och tar fram nyckelbiotoper på enskilt ägd mark och på bolagsägd mark. Under åren har det kommit fram otaliga exempel på att den skog som ägs av skogsbolag inte behandlas lika som den enskilde skogsägarens skog. Miljörörelser har i sin granskning sett att nyckelbiotoper avverkats. Skogsbolag har fått tillstånd att avverka. Skogsbolag har avverkat skyddsvärd skog trots miljöcertifieringens riktlinjer som ska garantera skydd. När skog ska avverkas behövs ett avverkningstillstånd från Skogsstyrelsen erhållas. Skogsstyrelsen har 6 veckor på sig att handlägga ärenden innan den som bett om tillståndet ska ha ett svar. Ibland tvingas myndigheten fatta beslut om avverkning utan att ha kollat om det finns skyddsvärd skog. All skog har nämligen inte hunnit inventeras. Att tvingas avstå avverkning innebär ett…
Read More

Kulturvärden mot kulturvärden och framtid

Artiklar
Eva Jonsson, 2020-08-30 En ny sträckning för väg 268 mellan E4-Grana planeras i Vallentuna kommun. Då står det så här på Trafikverkets hemsida: Projektet värnar om kulturmiljöns intressen En av utmaningarna med projektet är att den nya vägen ska vara förenlig med kulturmiljöns intressen och ta stor hänsyn till både kultur- och naturvärden. Den kulturmiljö som värnas är den del av marken som ligger där vi inte har jordbruksmark. Det är de arkeologiska värdena och naturvärden i skog som värnas. Den mark som tas i anspråk för vägen utgörs av bördig jordbruksmark. Denna mark har också kulturmiljövärden då det är en jordbruksmark men detta värde väger nästan alltid lättast. Att trafikverket väljer att bygga vägen på den aktuella jordbruksmarken innebär i praktiken att vägen blir extremt mycket dyrare att bygga…
Read More