Urholkat strandskydd hotar matförsörjning

Artiklar
Oftast är det jordbruksmark som är lättast att bebygga och som kommer att bli exploaterad i första hand om strandskyddet luckras upp. Ett hållbart naturbruk blir missgynnat av utredningens förslag, skriver Maximilian Isendahl, Nordbruk. Först publicerad i Svenska Dagbladet 2021-01-02 https://www.svd.se/urholkat-strandskydd-hotar-matforsorjning Den 14 december redovisades strandskyddsutredningen som tillsattes till följd av januariavtalet ¹. Utredningen föreslår i stort att det ska bli enklare att bygga strandnära, speciellt på landsbygden. Strandskyddet, som är en del av allemansrätten, är till för att säkerställa allas rätt till våra stränder och vattendrag. Det utredningen föreslår är alltså ett sätt att ge kapitalstarka personer egenrätt till våra gemensamma resurser. Dessutom innebär en ökad spekulation och exploatering av landsbygden förstörelse av både biodiversitet och matförsörjning. Förslaget fick genast kritik i en artikel undertecknad av Naturskyddsföreningen, Världsnaturfonden WWF, Friluftsfrämjandet,…
Read More

EU:s jordbrukspolitik – en motor för landsbygdsdöd och migration

Artiklar
Joel Holmdahl, 2020-12-18 Tidigare publicerad på Vi Som Bygger Landet Joel med Lucinda och Matilde på besök på gården Rikkenstorp. (foto:Afrikagrupperna) En stor del av EUs budget går till det gemensamma jordbruksstödet, det så kallade CAP. Nära 40%. Det är lätt att tro att det är ett stöd till bönderna det handlar om, men så är inte fallet. Det finns till för att hålla efterfrågan på insatsvarorna uppe, bönderna ska köpa konstgödsel och maskiner. Lika så är det ett stöd som ser till att bönderna producerar billiga produkter till livsmedelsindustrins jättebolag. I Sverige hade jordbrukets hela ekonomiska marginal försvunnit om stödet tagits bort. Utan stöd hade priserna för industrin varit högre och dess vinster lägre. Idén bakom stödet är att upprätthålla ett överskott av produktionen och hålla priserna nere. Överskottet…
Read More

Marknadskrafterna inom livsmedelsproduktionen är ett hot mot planetens överlevnad och människors liv och hälsa.

Artiklar
Åke Paulsson, Östanbäck, Skellefteå, 2020-11-30 Under klimatkonferensen i Paris 2015 lade den franska jordbruksministern och hans departement fram ett förslag som kom att kallas ”Fyra Promillesinitiativet”. Det kom att undertecknas av ett stort antal stater och bland annat Sverige. Det franska jordbruksdepartementet hade räknat fram att om planetens bönder skulle öka humushalten i sina jordar med fyra promille per år skulle det kompensera för mänsklighetens koldioxidutsläpp. Om man dessutom kan öka utöver fyra promille kommer det leda till en nettosänkning av koldioxiden i atmosfären. Denna metod är en av de snabbaste och mest effektiva metoderna för att sänka koldioxidnivåerna i atmosfären. En ökning av humushalten i den odlade jorden har flera andra positiva effekter. Vattenupptagningsförmågan förbättras och också förmåga att hålla kvar vatten i marken. Jordens bördighet ökar – humushalten…
Read More

Debattartikel i Aftonbladet – Sverige behöver en ny generation av bönder

Artiklar
Debattörerna: Landets matförsörjning är ohållbar och otillräcklig https://www.aftonbladet.se/debatt/a/vAQX94/sverige-behover-en-ny-generation-av-bonder PUBLICERAD: 15 OKTOBER DEBATT. I samband med Covid 19-pandemin har debatten om mat och självförsörjning tagit fart i Sverige, men böndernas röster saknas. Sverige behöver en ny livsmedelsstrategi som bygger på hållbarhet och matdiversitet och den måste stödja och lyssna på bönderna.Under coronapandemin har intresset för lokal och närproducerad mat i Sverige ökat. Åtta av tio hushåll vill att maten de äter ska vara bra för klimat och miljö enligt en undersökning av United Minds, och nära hälften tycker att den viktigaste faktorn är att maten är närproducerad.Samtidigt visar en ny Sifoundersökning att sex av tio svenskar tvivlar på att Sveriges matproduktion är tillräcklig för att försörja hela befolkningen. Deras oro är befogad. Om Sveriges gränser stängs och importen upphör, beräknas maten ta…
Read More

Green Deal — fina ord med bakomliggande hot

Artiklar
Eva Jonsson och Torgny Östling (NOrdBruk) samt Maximilian Isendahl och Tove Sundström (Jord Åt Folket), 2020-08-30 EU:s Green Deal är en strategi som ämnar att omställa unionens ekonomi i linje med ekologisk hållbarhet. Den presenterades i sin slutgiltiga form i december 2019 och har definierat mål för följande områden: jordbruk, energi, industri, transport, biodiversitet, byggnad samt utsläpp. För att inte sätta vårt hopp till detta initiativ och de många fina ord som används i dess relativt utförliga beskrivning, bör vi se den i ljuset av de ledord vi finner i inledningen: “[Green Deal] är en ny tillväxtstrategi som ska ställa om EU till ett rättvist och välmående samhälle med en modern, resurseffektiv och  konkurrenskraftig ekonomi” (1, s. 2). I Green Deal läggs en stor vikt vid tekniska lösningar och ökad…
Read More

Nyckelbiotoper i skogen

Artiklar
Eva Jonsson, 2020-08-30 Idag är det Skogsstyrelsen som inventerar och tar fram nyckelbiotoper på enskilt ägd mark och på bolagsägd mark. Under åren har det kommit fram otaliga exempel på att den skog som ägs av skogsbolag inte behandlas lika som den enskilde skogsägarens skog. Miljörörelser har i sin granskning sett att nyckelbiotoper avverkats. Skogsbolag har fått tillstånd att avverka. Skogsbolag har avverkat skyddsvärd skog trots miljöcertifieringens riktlinjer som ska garantera skydd. När skog ska avverkas behövs ett avverkningstillstånd från Skogsstyrelsen erhållas. Skogsstyrelsen har 6 veckor på sig att handlägga ärenden innan den som bett om tillståndet ska ha ett svar. Ibland tvingas myndigheten fatta beslut om avverkning utan att ha kollat om det finns skyddsvärd skog. All skog har nämligen inte hunnit inventeras. Att tvingas avstå avverkning innebär ett…
Read More

Kulturvärden mot kulturvärden och framtid

Artiklar
Eva Jonsson, 2020-08-30 En ny sträckning för väg 268 mellan E4-Grana planeras i Vallentuna kommun. Då står det så här på Trafikverkets hemsida: Projektet värnar om kulturmiljöns intressen En av utmaningarna med projektet är att den nya vägen ska vara förenlig med kulturmiljöns intressen och ta stor hänsyn till både kultur- och naturvärden. Den kulturmiljö som värnas är den del av marken som ligger där vi inte har jordbruksmark. Det är de arkeologiska värdena och naturvärden i skog som värnas. Den mark som tas i anspråk för vägen utgörs av bördig jordbruksmark. Denna mark har också kulturmiljövärden då det är en jordbruksmark men detta värde väger nästan alltid lättast. Att trafikverket väljer att bygga vägen på den aktuella jordbruksmarken innebär i praktiken att vägen blir extremt mycket dyrare att bygga…
Read More

Nu igen! Mer makt till EU över skogen?

Artiklar
Torgny Östling, Marsätt, 2020-06-30 I EU-kommissionens ’rådgivande kommité på skogsfrågor’ finns ett förslag att enas i ett brev om att stärka EU:s influens över medlemsländernas skogspolitik. I EU (i jämförelse med nordiska system) har referensgrupperna blivit ersatta av representanter från civilsamhället i olika ’Civila Dialoggrupper’ (CDG) som är organiserade av EUkommissionen. Det finns separata möten i CDG:erna för olika jordbrukssektorer, med (godkända) representanter från miljöorganisationer, industrin, forskning etc. (med ersättning utan finess), ett par dagar varje år. Dagar som är packade av med information från power points där delegater kan kommentera (men inte på svenska). Den här gången finns en så kallad ”Draft opinion…” skriven till kommissionen av representanter i CDG för skogsbruk. Detta brev refererar till Green Deal men har ambitiösa uttryck och invecklade kännetecken för att – utan…
Read More

Ja, och så kom Corona-krisen och vi behövde börja tänka på rättvisan och matförsörjningen.

Artiklar
Eva Jonsson, Styrelsen NOrdBruk, 2020-04-20 I Sverige plockas grönsaker, jordgubbar, lingon och blåbär av arbetare från låglöneländer. Skogsplantering och röjning i skogen utförs till stor del av importerad arbetskraft. Många är de thailändare som varje år gör den långa resan hit med lånade pengar för att plocka bär med långa och tunga arbetsdagar i våra skogar. Trots utlovade månadslöner på över 13.000 kr, en jätte hög lön i deras hemland, har många återvänt utan några större inkomster då deras s.k. arbetsgivare begärt att de ska betala boendet mm innan utbetalning av lön. För ett antal år sen uteblev löner till arbetare från Nigeria då de planterat skogsplant åt ett stort skogsbolag. Nu hotas grönsaksskörden i Sverige av att det saknas importerad långväga billig arbetskraft då flygtrafiken ligger nere på grund…
Read More