Jordbruksmarken behöver skyddas från exploatering

Här följer fyra kortare artiklar om exploatering av jordbruksmark, skrivna av NOrdBruks Eva Jonsson

Jag jobbar som geotekniker och är med och kartlägger de geotekniska förhållandena i områden som ska bebyggas. Under mina 30 år i branschen har sämre och sämre marker tagits i anspråk för bebyggelse. En kollega berättade att han starkt avrått från byggande på ett område för 30 år sedan och att det området nu ska bebyggas. Det kostar enorma summor att bygga på mark som har sämre geotekniska förutsättningar då det på dessa marker krävs förstärkningsåtgärder. Därtill tillkommer att de områden som har dåliga geotekniska förhållanden också ligger i lågpunkter i terrängen vilket innebär stora kostnader för anläggande av dagvattendammar och fördröjningsmagasin med avseende på skyfall. Att bebygga områden i lågpunkter innebär också ökade kostnader för avloppsledningar då avloppsvattnet kommer behöva pumpas upp till högre nivå innan anslutning till självfallssystem.

Jag läste nyligen en artikel i Jämtlandstidningen om att det planerades bygga bostäder i centrala Ås norr om Östersund. Intill ligger grönsaksproducenten Ås Trädgårdar, Torsta som har naturbruksgymnasium och vuxenutbildning och Eldrimner som erbjuder nationella utbildningar i mathantverk. Torstas VD Anna Olofsson Frestadius har skrivit en debattartikel om att vi behöver ha kvar jordbruksmarken i Ås. Hon skriver ” Med öppna ögon är vi på väg att bygga bort vår förmåga att mätta oss själva.” Trots denna insikt fortsätter exploateringen av landets bästa jordbruksmarker. I DN skrev Christel Cederberg, Chalmers/skog- och lantbruksakademien, Maria Hofvendahl-Svensson, ordförande LRF Skåne, Lena Karlsson, ordförande Den goda jorden, Anders Larsson, Landskapsarkitekt SLU Alnarp debattartikeln ”Vi asfalterar över fälten – och kommer att svälta i krig” om hur vi hanterar jordbruksmarken i Sverige. I artikeln framgår att vi i Sverige har 2,5 miljoner hektar åkermark, men den har minskat med 240 000 hektar sedan 1995 och med över 400 000 hektar sedan 1981. Vår bästa jordbruksmark läggs under asfalt för att kommuner vill värna inflyttning och ökat skatteunderlag genom fler kommuninnevånare.

Vad ska nästkommande generationer göra då det kanske inte finns billig energi att frakta mat från andra delar av landet eller från andra länder? Torka, krig och svält kan drabba även oss. Anna Olofsson Frestadius skriver ”Miljöbalken är tydlig: brukningsvärd jordbruksmark får endast exploateras om det gäller ett väsentligt samhällsintresse och om ingen alternativ plats finns.” Gällande Ås har man inte presenterat alternativ.

Ås har jordbruksmark av klass 3 och i planeringsunderlagen är jordbruksmarken riksintresse för kulturmiljö. Jag vet hur det ser ut i Ås då jag många gånger handlat grönsaker på Ås trädgård och varit med om att projektera gång- och cykelväg från Lugnvik till Ås. Jag har även planerat markundersökningar för 4 eller 5 bostadsområden i Åsbygden och då har 4 av bostadsområdena legat i skogsområden. Fler skogsområden finns att bebygga – man behöver inte ta jordbruksmarken i anspråk.

Förstör inte för framtida generationer och för de bönder som brukar jorden idag. Bebygg skogsmarken och spar den brukade marken. Den brukade jordbruksmarken går inte att ersätta. Den är unik. En nedlagd åker har samma mikroliv i det övre jordlagret av matjord som då den brukades och går att få bördig igen. En skogsmark eller oplöjd betesmark är svårare att få plöjbar och saknar det mikroliv som kan ge bra skördar.

Enligt hur jag ser på mark bör även betesmarken ha ett skyddsvärde då den också har ett mikroliv som gör att gräs kan växa. Finns det gräsängar har vi möjlighet att skapa betesmark för djur.

Tyvärr är det lättare att bebygga jordbruksmarken än skogsmarken. På jordbruksmark i moränområden, vilket är fallet i Ås, behövs att man schaktar bort matjorden och sen kan man bygga. I skogsområden behöver man avverka skogen med stora skogsmaskiner, köra bort virket, bryta bort stubbar, ta bort vegetation och jord med växtdelar, frakta bort stubbar och växtjord och jämna till marken innan man kan bebygga. Därefter behövs matjord köpas in för att anlägga gräsmattor.

Jordbruksmark behöver skyddas från att bebyggas genom förändringar i lagstiftningen

I plan- och bygglagen regleras hur vi ska planlägga mark. När något planeras att byggas utanför områden som redan planlagts ska en lokaliseringsprövning utföras av byggnadsnämnden. Lokaliseringsprövningen ska gå till så att jordbruksmark bara får tas i anspråk om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och om detta behov inte kan tillgodoses på annan mark på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt. 

I plan- och bygglagen står: Vid planläggning och i ärenden om bygglov eller förhandsbesked enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till

1. människors hälsa och säkerhet,
2. jord, berg- och vattenförhållandena,
3. möjligheterna att ordna trafik, vattenförsörjning, avlopp, avfallshantering, elektronisk kommunikation samt samhällsservice i övrigt,
4. möjligheterna att förebygga vatten- och luftföroreningar samt bullerstörningar, och
5. risken för olyckor, översvämning och erosion.

När kommunen upprättar en översiktsplan eller detaljplan eller prövar ett förhandsbesked eller bygglov utanför planlagt område som berör jordbruksmark måste kommunen göra en lagligt bindande avvägning mellan förändrad markanvändning och bevarandet av jordbruksmarken. Enligt 2 kapitel 2 § Plan- och bygglagen (PBL) ska kommunerna tillämpa 3 kapitel 4 § miljöbalkens (MB) om jordbruksmark när de beslutar om markanvändning.

I 3 kapitlet 4§ står:

Jord- och skogsbruk är av nationell betydelse. Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk.

I kommunens underlag för beslut behövs:

1. Utredning om de geotekniska förhållandena på den plats där bebyggelsen planeras. I utredning ska det framgå markens lämplighet för byggande, risker för skred och ras och vilka åtgärder som kommer erfordras då man bebygger marken.
2. Utredning om skyfall. Där framgår hur mycket som marken kommer att översvämmas när det blir skyfall. Att det krävs skyfallsutredningar i kommunens planeringsarbete är föranledda av att vi kan förvänta oss mer intensiva regn som leder till översvämningar. Idag ska vi bygga hus, anläggningar järnvägar och vägar med avseende på regn som är det värsta på 100 år, sk hundraårsregn. Nyligen föll ett sådant regn i Texas och orsakade stora materiella skador och dödsfall. Det som ska bebyggas ska klara det förväntade 100-års regnet, dvs det som ska byggas ska inte förstöras eller rasa på grund av intensiva regn. Men så ska också det som byggs inte flytta problemen till intilliggande fastigheter utan problemen med skyfall ska hanteras inom den eller de fastigheter som ska bebyggas. Skyfallsutredningar ska belysa de åtgärder som kommer att krävas för att förhindra skador. Ofta handlar det om anläggande av dagvattendammar som gör att vattenflöden minskar under och efter skyfall.
3. Utredning om naturvärden, sk naturvärdesinventering. Området ska inventeras på vilka naturvärden som finns, dvs sällsynta livsmiljöer och arter. Vissa arter är tecken på värdefulla livsmiljöer som tex knappnålslav eller gamla ekar.
4. Utredning om kulturvärden. I utredningen kartläggs om det finns bevarandevärd kulturmiljö inom det område som ska bebyggas. I utredningen ingår också kartläggning om arkeologiska lämningar. För stora delar av landet har arkeologiska lämningar kartlagts och det finns kartor att hämta hem med denna information.
5. Utredning om miljökonsekvenser, så kallad miljökonsekvensbeskrivning. För ny markanvändning eller ny verksamhet krävs att en miljökonsekvensbeskrivning upprättas. Där ska konsekvenser för människors hälsa och miljö beskrivas samt konsekvenser för djur och natur och kultur. I miljökonsekvensbeskrivningen framgår vilka intressen som finns i området och hur dessa kommer att hanteras och förändras.

Det verkar som att myndigheternas inriktning är att våra städer ska få fortsätta att växa befolkningsmässigt utan hänsyn till faktiska samhällskostnader. Människor som bor tätt har ofta sämre hälsa, upplever segregation och de sociala konsekvenserna leder till psykisk ohälsa och låga inkomster. Ständig befolkningsökning påverkar behov av infrastruktur för vatten och avlopp, elförsörjning, kollektivtrafik, vägar och samhällsservice.

Stora städer påverkar också omgivande kommuner då fler behöver resa för arbete och fritid. Det ligger också mycket pengar i mark i områden nära städer. Då det är lukrativt att exploatera mark bryr man sig mindre om de stora kostnaderna för markförstärkningsåtgärder och åtgärder för skyfall.

Då dessa marker bebyggs påverkar det hydrogeologin i området. Mark som omvandlas från grönområde till bebyggt område medför:

• mindre infiltration av ytvatten dvs inget eller lite nytt grundvatten bildas
• mindre tillförsel av vatten till grundvattenmagasin ger sänkta grundvattennivåer
• sänkta grundvattennivåer ger sättningar där jorden utgörs av torv, lera och silt
• sättningar ger negativ påverkan på hus och anläggningar som inte är dimensionerade för låga grundvattennivåer
• mindre volym för grundvattenmagasin i område för ny bebyggelse påverkar omgivande områden då nederbörden i mindre omfattning kan lagras som grundvatten. Vilket leder till mer ytvatten att ta hand om.

Det är mycket enklare för de arkitekter som ofta deltar i planeringsprocessen att föreställa sig bebyggelse där marken är öppen och plan. Mark som är knölig och skogbeväxt väljs bort då det är svårare att få enkla snabba ritningar. Det blir vackert på papperet med hus intill skog. Det blir också attraktivare för de som ska köpa bostäder om det redan finns uppväxt skog intill husen, bostadsområdena uppfattas då som lummiga och vackra.

Bevarandevärd skog värderas högre än jordbruksmarken.

Mark som är gräsbeväxt, plan eller som saknar uppstickande berg är lättare att utföra markarbeten på. Inga stubbar behövs schaktas upp och sedan fraktas långt. Dessutom kan entreprenören sälja matjorden som finns innan marken bebyggs med hus. Av kostnadsskäl väljs mark som är knölig bort. Även om den knöliga marken långsiktigt är bäst för bebyggelse då de markerna ligger högre i terrängen och inte översvämmas. När avlopp ska anslutas är det mer fördelaktigt om det som ansluts ligger högre än anslutningspunkten då självfallsledningar kan utnyttjas och då slipper pumpstationer byggas. Dessutom innebär ofta högre terräng bättre grundläggningsförhållanden.

Vi behöver värna vår jordbruksmark utifrån många aspekter. Min åsikt är att byggande av bostäder och industrier på jordbruksmark bör vara förbjudet oavsett storlek på markområde. Vid planering av vägar och järnvägar bör en större hänsyn tas. Möjligheten att återskapa odlingsmark eller förbättra befintlig odlingsmark för den bonde som drabbas av intrång för vägar och järnvägar bör alltid övervägas. Jag har otaliga exempel på hur infrastrukturen kan lösas i norr och söder med mindre intrång. Vid väg- och järnvägsbyggande ska större hänsyn tas när de planerar nya vägar och renoverar vägar.

Vi behöver värna vår jordbruksmark. Jordbruksmark går inte återskapa. Vi hade som mest jordbruksmark på 40- och 50-talet. Vi blir fler människor i Sverige. Kostnaden för att importera mat kommer att stiga med ökade energipriser och med ökade kostnader att producera. För att minska miljöpåverkan, vara förberedda på krig och för att ge möjlighet till bättre hälsa bör vi ha en större inhemsk produktion där mat produceras och konsumeras lokalt i hela Sverige. Vår matförsörjning är alltför beroende av fossila bränslen både för import av mat, för transporter från bonde till förädlingsföretag, för transport till butik och för bränsleförbrukning hos bonden.

Idag växer våra städer ohämmat och landsbygden förlorar mer och mer befolkning. Landsbygdens befolkning förlorar möjlighet till utveckling då människor, resurser och service försvinner succesivt. Landsbygdsbefolkningen har betydligt högre kommunalskatter än städernas befolkning vilket är mycket orättvist. Det innebär mindre pengar till investeringar. Många har dubbelt boende. De utnyttjar service i glesbygd men skattar inte för inkomsterna där. Det innebär att landsbygden alltid blir förlorare.

Vid NOrdBruks arrangerade Matsuveränitetsdagar i Hägerstensåsens medborgarhus den 2-3 maj var det möjligt att få höra direkt från krigsdrabbade en beskrivning av situationen för matförsörjningen under krig i Gaza, Ukraina och Syrien. I Gaza idag bombas både fiskare och odlingar för att hålla människor i svält. I Syrien var det likadant under kriget. Att få fram fröer är viktigt och svårt under krig. Undrar om vi i Sverige har någon beredskapsplan för fröer?

Bördig jordbruksmark bebyggs, impediment klassas som bevarandevärd mark.

På denna bild visas en åker med högt gräs av timotej. Det är bördigt och marken har god tillgång på grundvatten då den ligger lågt i terrängen. Åkern är 2 hektar och jorden utgörs av 10 till 15 meter lera på berg. Omkringliggande mark utgörs i tre riktningar av skog med ytnära berg, delvis impediment. I syd finns en betesmark med ytnära berg. Ett befintligt dikessystem tar idag hand om vatten vid stor nederbörd. Då området utgörs av gräsbeväxt mark på lera kan nederbörden absorberas i växtlighet och infiltreras till grundvattnet.

En skola behöver byggas i området och lämplig mark behöver tas fram av kommunen. Då området har mycket skog med höga naturvärden är det jordbruksmarken med djup lera som bedöms som den mark som är möjlig att bebygga. I texten inför framtagande av detaljplan för området beskrivs marken utgöras av obrukbar jordbruksmark. Detta är helt fel. Marken är mycket lämplig för brukande. Det går inte köra stora maskiner här men den har enorm bördighet. Det går att se på åkern.

För att bygga hus, vägar och ledningar i området krävs pålning av hus och markförstärkningsåtgärder av marken runt hus. Ett större dagvattenmagasin kommer att behövas för att klara de framtida översvämningar som kommer att drabba området då det ligger i en lågpunkt i terrängen.

Bördig jordbruksmark och mark med god grundvattentillgång borde sparas och inte bebyggas med tanke på dess värde för matproduktion. I första hand bör skogsmark väljas för bebyggelse. Skogsmark med värdefulla biotoper är i slutänden bättre att välja än jordbruks- eller betesmark.

Finns ingen annan mark än jordbruksmark i den kommun som behöver mark för sin befolkning och service bör en djupare översiktsplaneringen tillämpas för att hitta andra vägar för samhällsutveckling. Man kan överväga att förtäta bebyggelsen så att erforderlig samhällsservice och bostäder erhålls. Man kan också skapa nya samhällen där det finns lämplig mark. Vår samhällsutveckling behöver vara långsiktigt hållbart. Idag ser varje kommun till att bygga för att få inflyttning och skattepengar. Bebyggelse bör byggas högre upp i terrängen så att inga översvämningar kan skada den.

I detta fall skulle skolan placerats i någon av de kringliggande bergsområdena. Det har blivit utmärkt för skolans grundläggning och avvattning. Åkern har kunnat vara en plats för rörelse och lek till dess att den är nödvändig att användas för matproduktion.

Idag ligger det en ridskola intill. Där finns många hästhagar. Hästar avger ämnen som är problematiska för hälsan. Att placera skolan högt upp i terrängen kommer innebära att inga speciella åtgärder erfordras för skydd mellan skola och hästhagar. Det ger också mindre intrång i den verksamhet som ridskolan bedriver idag då skolverksamheten inte kommer ligga alldeles intill.

Det som gjorts fel i denna planering är följande:

-Jordbruksmark som har liten area värderas inte utan klassas som obrukbar för att stora skördemaskiner inte kan användas vid slåtter.

-Jordbruksmarken som är bördig och som har god tillgång till grundvatten värderas inte annorlunda än annan jordbruksmark.

-Omkringliggande skogsmark är viktig för den biologiska mångfalden då den hyser många sällsynta arter. Den brukade jorden hyser mycket bakterier, svampar och upplagrat kol som tillsammans med mineralerna i jorden ger den bördighet. Jorden i sig har biologisk mångfald men denna mångfald värdesätts inte. Om man skulle plantera träd på jordbruksmarken skulle den skogen bli 10-100 ggr mer full av biologisk mångfald än befintliga skogen då jordbruksmarken har möjlighet att ge liv till många fler organismer än en kal berghäll med lite jord. När jordbruksmarken bebyggs försvinner den potential till liv som området har för all framtid.

-Jordbruksmark till gårdar under 4 ha har liten ekonomisk bärighet utifrån hur vi resonerar med dagens syn på jordbruk. Små åkrar värderas inte utifrån deras förmåga att producera mat då de inte passar in i dagens ekonomi och syn på småskalig jordbruksverksamhet. Gårdar med mindre än 4 ha jordbruksmark får inget gårdsstöd från EU-stöden då Sveriges regering sagt nej till detta. Då det saknas möjlighet till gårdsstöd i kombination med att det behövs sidoverksamhet för att få gårdar att gå runt blir det svårare att få någon att köpa gårdar under 4 ha för att använda för matproduktion eller som hästgårdar. Det är få som är beredda att köpa en mindre gård till aktuellt markpris då man behöver konkurrera med de som vill köpa marken för exploatering/byggande.