Analys av EU:s NGT-lagstiftning – vad står på spel för bönder och matsuveränitet?
15 december 2025
Skriven av Joel Holmdahl
Under de senaste två åren har EU skyndsamt arbetat med en omarbetning av reglerna för de så kallade “nya genomiska teknikerna” (NGT). Den nya lagstiftningen, där NGT-1-växter inte längre ska klassas som GMO, har presenterats som ett sätt att “modernisera” jordbruket och skapa innovation. Men bakom retoriken finns en utveckling som riskerar att försvaga bönders rättigheter, öka marknadskoncentrationen och urholka matsuveräniteten i Europa.
Som medlemsorganisation i La Via Campesina och ECVC ser NOrdBruk detta som en av de viktigaste strukturfrågorna för framtidens jordbruk. Frågan handlar inte om teknikens existens i sig, utan i första hand om vem som kontrollerar den, vilka rättigheter bönderna har kvar, och hur lagstiftningen påverkar vårt utsäde, våra marker och vår frihet som producenter.
NGT – en avreglering utan skydd för bönderna
EU-kommissionens linje är tydlig: om en förändring “kunde ha uppstått naturligt” ska växten inte längre omfattas av GMO-reglerna. Det kan låta rimligt vid första anblick, men förslaget ignorerar helt att NGT-växter i nästan alla fall är patenterade. Den centrala motsättningen kvarstår: NGT-1-växter ska behandlas som vanliga sorter i odlingen och på marknaden, men deras genetiska egenskaper är juridiskt ägda av företag.
ECVC har därför varnat för att NGT-lagstiftningen riskerar att leda till en ny typ av “patent-GMO” – där växterna ser ut som vilket frö som helst, men där bönder inte får spara, byta eller använda utsäde utan att träda in i licensavtal. Detta går rakt emot bönders rättigheter enligt FN:s deklaration om rättigheter för bönder (UNDROP).
Det mest problematiska är att EU:s nya regler inte innehåller några begränsningar av patentens räckvidd. Trots massiv kritik från civilsamhälle, forskare och småbrukarorganisationer har kommissionen valt att separera NGT-lagstiftningen från immaterialrättsliga reformer – trots att de två frågorna är oupplösligt sammanlänkade i praktiken.
Risk för ökad marknadskoncentration
Vi vet redan idag att 4–5 företag kontrollerar långt mer än hälften av den globala frömarknaden. Hybridförädling, patent och licenssystem har skapat en struktur där storskaliga aktörer expanderar på bekostnad av lokala utsädessystem och småskaliga producenter.
NGT-reformen riskerar att förstärka detta ytterligare. Genom att avreglera NGT-1 samtidigt som man behåller möjligheten att patentera egenskaper, öppnar EU för att:
- företagen kan expandera sina patentportföljer till vanliga grödor
- fröer som används av småbrukare sprids med “osynliga” IP-rättigheter
- kontrollen över utsäde flyttas ännu längre bort från bönderna och lokalsamhällen
Det är därför ECVC och LVC kräver att patent på växter, gener och egenskaper förbjuds, i enlighet med UNDROP.
Svensk kontext: LRF driver industrins linje – inte böndernas rättigheter
I den svenska debatten har LRF aktivt ställt sig bakom EU-förslaget. ”Efter år av arbete ser vi nu möjligheten att verkligen ta till vara den moderna växtförädlingens potential för ett hållbart och motståndskraftigt jordbruk.” säger Lennart Nilsson, ledamot i LRF:s förbundsstyrelse och ordförande i Cocega. Samtidigt har de valt att helt bortse från de strukturella konsekvenserna för bönders utsädesrättigheter, marknadskoncentration och patentering.
NOrdBruk och ECVC representerar en annan syn:
Ny teknik är inte problemet – problemet är lagstiftning som ger företag kontroll över livets byggstenar och tar makten från bönderna.
LRF och EUs linje innebär i praktiken:
- ett fortsatt beroende av köpt utsäde
- minskad utsädesautonomi
- ökad maktkoncentration hos några få globala företag
- matsuveräniteten undermineras ytterligare
LRF och EU går inte jordbrukarnas intressen i denna fråga. Nu krävs mobilisering för att förhindra att förslaget genomförs. Vi kräver att Sverige röstar nej i ministerrådet och att EU stoppar förslaget. NGT-lagstiftningen får inte avreglera företagens kontroll över utsädet samtidigt som bönders rättigheter urholkas.
Under november/december cirkulerade ett öppet brev från Nordic Seed Alliance där NOrdBruk som en av 35 organisationer ställde sig bakom kravet på märkning av en produkt som innehåller NGT. Något som inte verkar vara aktuellt i nuvarande förslag. Brevet skickades till beslutsfattare som nu ska ta ställning till förslaget.
Vad NOrdBruk och ECVC kräver
- Full transparens och öppen spårbarhet för alla NGT-växter.
- Ett uttryckligt förbud mot patent på växter, gener och egenskaper.
- Garanti för bönders rätt att spara, använda, byta och sälja utsäde, enligt UNDROP.
- Stöd till decentraliserade utsädessystem, agroekologi och lokalanpassad förädling.
- Att EU inte separerar biosäkerhet från immaterialrätt – båda avgör vem som kontrollerar utsädet.
Vi kräver en lagstiftning som sätter böndernas rättigheter, biologisk mångfald och matsuveränitet i första rummet. Tekniken måste tjäna människan och ekosystemen – inte stärka redan dominerande företags makt.
NGT-frågan är en vattendelare. EU står i valet mellan två vägar:
en framtid där utsädet kontrolleras lokalt av bönder och samhällen,
eller en framtid där frön allt mer ägs, övervakas och licensieras av globala bolag.
NOrdBruk och ECVC fortsätter att arbeta för att Europa väljer den första vägen. Det är så vi bygger levande jordbruk, levande landsbygd och levande demokratier.