Stå emot chockdoktrinen – nej till EU-Mercosur
Att stoppa nykoloniala frihandelsavtal är minst lika viktigt i världspolitiskt omvälvande tider.
Maximilian Isendahl
Över 30 års kamp mot nyliberal och nykolonial frihandel med La Vía Campesina
Att Vänsterpartiet svänger höger i frågan om frihandel, samtidigt som de röstar för EU-kommissionens förslag om uppluckring kring nya GMO:er, bidrar till en situation liknande den på 90-talet, då politisk monokultur efter Sovjetunionens fall möjliggjorde en nyliberal omställning i jordbrukspolitiken och samhället i övrigt. Följden för Sveriges matproduktion, miljö och levande landsbygd ser vi än idag.
Argumentet att EU nu behöver ”diversifiera handelsrelationerna och vara mindre beroende av USA” som V:s Hanna Gedin[1] använder för att motivera att V kommer rösta ja till avtalet, är kontraproduktivt. Snarare än att sprida riskerna innebär avtalet att vi lägger alla ägg i samma korg, när vi låter frihandel med exportinriktade länder som Brasilien och Argentina dumpa priserna och slå ut inhemsk matproduktion.
Det är inte handel vi är emot – utan frihandel: Nyliberala marknadsprinciper på storbolagens villkor som ställer små- och medelstora producenter emot varandra världen över i destruktiv konkurrens. När frihandelspolitiken infördes på 90-talet var (och är) konsekvenserna så dramatiska att det ledde till bildandet av den globala bonde- och naturbrukarrörelsen La Vía Campesina, där NOrdBruk ingår och som idag har över 200 miljoner medlemmar globalt.
La Vía Campesina bildades för att protestera mot nyliberal politik och för att arbeta för matsuveränitet. Ett pågående arbete i rörelsen, som ämnas presenteras inom kort, är utvecklandet av ett ramverk för hur internationell handel kan ske på ett rättvist och demokratiskt sätt enligt matsuveränitetens principer. Med andra ord ett alternativ till EU:s och Världshandelsorganisationens regelverk. Frihandelsavtal likt EU-Mercosur är alltså inte enda sättet att bedriva internationell handel.
Bra att Miljöpartiet håller fast i sina principer
Kritiska röster får låta sig svepas med i chockdoktrinen. Det är väldigt viktigt och bra av Miljöpartiet att stå fast vid principer och rösta emot avtalet i EU-parlamentet. Det är också avgörande på nationellt plan så att de kan – om inte ändra Sveriges politik genast – så i alla fall höja åsikts-taket över nyliberala dogmer.
Det är även självbevarelsedrift av Miljöpartiet att även fortsättningsvis säga nej till avtalet. För hur ska miljöskyddande lagstiftning gällande exempelvis utfasning av växtgifter i svenskt jordbruk kunna genomdrivas, när svenska bönder slås ut av tullfritt importerad mat producerade med samma eller värre gifter från andra sidan jordklotet?
Eller varför inte se till skogspolitiken: EU-Mercosur ger tullfri pappersexport från EU, samtidigt som importen av pappersmassa från Mercosur-länderna redan idag är tullfri. Stärkt ekonomi för svenska skogsbolag kan översättas till att industrin får en starkare position gentemot urfolk, familjeskogsbrukare och miljöorganisationer, på båda sidor atlanten.
Över 25 skäl att säga nej till EU-Mercosur
2020 skrev NOrdBruk tillsammans med Jordens Vänner och Latinamerikagrupperna rapporten 25 skäl till varför handelsavtalet EU-Mercosur är dåligt för människor och planeten [2]. Samtliga 25 skäl är fortfarande giltiga argument till att stoppa avtalet:
- ökad handel med produkter som släpper ut koldioxid
- ökad handel med produkter som driver på avskogning
- ökade investeringar av EU:s finansiella institutioner i verksamhet som driver på avskogning
- ökade utsläpp från transporter
- att biologisk mångfald utplånas
- ökat tryck på mark som tillhör urfolk, småskaliga bönder och deras samhällen
- främja avskogning där för att uppfylla gröna mål här
- makten finns hos ett fåtal stora aktörer
- bönders ökade skulder och konkurser
- ökad avfolkning i landsbygdsområden
- en ännu lägre civil beredskap på grund av minskad lokal matproduktion
- minskad makt att besluta över livsmedelssystemen
- mindre chanser för en omvandling till hälsosammare och mer hållbara livsmedelssystem
- belöningen av brott mot mänskliga rättigheter
- ökad handel ger negativa effekter på människor som lever i landsbygdsområden och i skogen
- Sverige har ansvar inom internationell rätt (avtalet är ej förenligt med mänskliga rättigheter)
- civilsamhällets röst idag står emot det
- påtryckning för slappare regler (bland annat angående GMO)
- en våg av importerad mat med höga nivåer av bekämpningsmedel
- minskade gränskontroller för giftig mat
- frivilliga åtgärder
- brist på mekanismer
- icke-verkställighet
- påstådda avskogningsfria leveranskedjor går inte att spåra
- Gamla tankesätt vs. verkliga lösningar
Sedan dess har det gått över fem år och under tiden har civilsamhället ständigt kämpat mot EU-kommissionens odemokratiska manövreringar för att avtalet ro i land trots alla protester[3]. Under tiden har också ännu fler skäl till att säga nej blivit uppenbara, utifrån EU:s agerande och de senaste årens internationella kriser, krig och folkmord.
Kopplingar till EU:s krigsindustri och stöd för Israels folkmord i Palestina
Sedan EU:s gröna giv presenterades av EU-kommissionen har den klassiskt koloniala frågan om tillgången till naturresurser blivit allt högre på agendan. Sid. 8 i EU:s gröna giv[4]:
”Tillgången till resurser är också en strategisk säkerhetsfråga för EU:s ambition att genomföra den gröna given. En av förutsättningarna för att åstadkomma denna omställning är därför att trygga en hållbar råvaruförsörjning, särskilt av kritiska råvaror för ren teknik, digitala tillämpningar och rymd- och försvarstillämpningar, genom diversifiering av försörjningen från både primära och sekundära källor.” (Vår understrykning).
Medan fina ord och löften i den gröna given kommit till intet, har frågan om tillgången till ”kritiska råvaror” get konkret resultat i CRMA, Critical Raw Materials Act, som driver på både gruvbrytning i Sverige och förhandlingar om nykoloniala frihandelsavtal. Råvaror ska importeras, förädlade industriprodukter ska exporteras. Det är ingen slump att detta sker samtidigt som EU:s ökade militarisering och vapenexport till länder i krig.
Ett förtryckt folk har självklart rätt att göra motstånd – men det är förtryckarna som EU väljer att stötta när de handlar med folkmordsstaten Israel. Associationsavtalet mellan EU och Israel är högst förmånligt för folkmordsstaten; redan 2009 sa EU:s dåvarande utrikespolitiska talman Javier Solana:
”Det finns inget land utanför den europeiska kontinenten som har samma typ av relation som Israel har med Europeiska unionen. Israel är, om jag får säga så, medlem i Europeiska Unionen utan att vara medlem i institutionerna. Landet är medlem i alla [EU:s] program och deltar i alla program.” (Citerad ur David Cronins bok Europe’s alliance with Israel – Aiding the occupation, 2011. Egen översättning.)
Svenska myndigheter sluter avtal med det israeliska vapenföretaget Elbit, som dessutom nyligen gjort affärer med BAE Systems Hägglunds i Sverige. Att i detta läget sluta ett frihandelsavtal som förhandlats fram för att utveckla EU:s industrier, är att även stötta EU:s krigsindustri. Denna är sammankopplad med Israels pågående folkmord i Palestina och andra imperialistiska krig, exempelvis Förenade Arabemiratens krig i Sudan och Jemen.
Slutligen
De senaste årens handelskonflikter, kriser och krig minskar inte vikten av en seriös och välgrundad kritik av frihandelssystemet eller andra nyliberala principer. Tvärtom är det avgörande för att kunna nå fram till ett bättre system. Valet står inte mellan Trumps oberäknelighet och pålitligt katastrofala frihandelsavtal – det självklara valet är mot nykolonialism och imperialism, för matsuveränitet och mänskliga rättigheter. Nej till EU-Mercosur och andra frihandelsavtal.
[1] Citerad ur Svenskt Näringsliv Svenska Mercosur-bråket efter stoppade avtalet – ”Skämmer ut Europa” 22 januari 2026. https://www.tn.se/utrikes/46306/svenska-mercosur-braket-efter-stoppade-avtalet-skammer-ut-europa/
[2] Se hela rapporten på: https://www.nordbruk.se/2020/10/20/26-skal-till-varfor-handelsavtalet-eu-mercusur-ar-daligt-for-manniskor-och-planeten/
[3] Se NOrdBruks hemsida: www.nordbruk.se och sök efter Mercosur
[4] EU:s Gröna Giv: https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:52019DC0640