Sveriges (bort)förklaring till att rösta NEJ till deklarationen

Home / Kommentarer / Sveriges (bort)förklaring till att rösta NEJ till deklarationen

Deklarationen för rättigheter för småskaliga jordbrukare och lantarbetare röstades igenom av FN:s 73:e generalförsamling 17 december 2018.

Läs mer här https://viacampesina.org/en/finally-un-general-assembly-adopts-peasant-rights-declaration-now-focus-is-on-its-implementation/

Endast 8 röster emot. Sverige var en av dessa. Tillsammans med bland annat USA, UK, och Israel anslöt sig även Sverige. Vi ansluter oss alltså till en grupp bestående av de mest kolonialt präglade länderna i världen och även apartheidregimen och ockupationsmakten Israel.

Nedan följer Sveriges bortförklaring till varför man motsatte sig denna deklaration.
19/11 2018

”Tack herr ordförande, jag skulle vilja börja genom att tacka delegationen från Bolivia och andra stora sponsorer för att ha lett öppna formella konsultationer på det nyss antagna utkastet av resolutionen, och alla delegationer för att ha deltagit i förhandlingarna både här i New York, och i Geneve.

Herr ordförande, principerna om lika värde och icke-diskriminering är fundamentala för att försvara och främja mänskliga rättigheter. Det är varje stats skyldighet att försäkra att alla personer inom dess jurisdiktion kan åtnjuta alla mänskliga rättigheter. Självklart inkluderar detta småbrukare och andra personer som lever på landsbygden. Det inkluderar även försvarare av mänskliga rättigheter och aktörer från civilsamhället som arbetar med att skydda personer i de mest utsatta situationer.

Majoriteten av människor som lever i fattigdom bor på landsbygden och är beroende av småskaligt jordbruk eller fiske för sitt uppehälle. Hinder för matsäkerhet innefattar svaga och oklara ägande-, nyttjande- och arvsrättigheter, samt matsvinn och bristande infrastruktur, vilket ofta missgynnar kvinnor. Det ekonomiska bemyndigandet av kvinnor i landsbygden är en prioritet för Sverige, och vi fortsätter att stötta FAO, IFAD, WTP och UN Women samt andra organisationer för att nå alla behövande. Målet för svensk internationell utvecklingssamarbete är att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för folk som lever i fattigdom och under förtryck.

Erkännandes den svåra situationen för många småbönder och andra folk som bor på landsbygden, är det Sveriges starka tro att den existerande ramen för mänskliga rättigheter på ett tillräckligt sätt skyddar de som deklarationen ämnar att nå. Enligt vår åsikt ligger vår utmaning i implementeringen och den är inte normativ. Ännu viktigare; deklarationen försöker skapa nya gemensamma mänskliga rättigheter och begrepp, som rätten till fröer och matsuveränitet, till vilka kopplingen till mänskliga rättigheter fortfarande behöver förtydligas. Dessutom, genom att endast erkänna dem för småbrukare och andra som lever på landsbygden skapas juridisk osäkerhet. Ytterligare, även för vissa existerande rättigheter går deklarationen längre än förut, och den skulle gagnas av vidare övervägande för att undvika motsägelser till den existerande ramen för mänskliga rättigheter. Slutligen noterar vi att vissa element i deklarationen är oförenlig med juridiskt bindande multilaterala överenskommelser samt nationell lagstiftning.

Herr ordförande, Sverige röstade inte emot för att vi inte erkänner svårigheterna för många personer som lever och arbetar på landsbygden. Tvärtom, Sverige fortsätter vara engagerade i att främja och skydda mänskliga rättigheter för alla personer, utan åtskillnad av något slag, inklusive de som lever på landsbygden. Hursomhelst, vi tror att mer arbete behövs för att adressera den oron som uttryckts ovan, och därför röstade vi idag mot resolutionen. Tack.”

Orginal på engelska:

“Thank you, Mr Chair, I would like to begin by thanking the delegation of Bolivia and other main sponsors for conducting open and formal consultations on the draft resolution just adopted, and all delegations for having engaged throughout the negotiations both here in New York and in Geneva.

Mr Chair, the principals of equal value of all individuals and of non-discrimination, are fundamental in safeguarding and promoting human rights, it is every states obligation to make sure that all persons, within its jurisdiction, can enjoy all human rights. Obviously, this includes peasants and other persons living in rural areas. It also includes human rights defenders and civil society actors working to protect persons in the most vulnerable situations.

The majority of persons living in poverty are found in rural areas, and rely on small scale farming or fishing for their livelihood. Obstacles to food security include weak or unclear ownership, tenure and inheritance rights, as well as food loss and waste and poor infrastructure, which often put women at disadvantage. The economic empowerment of women in rural areas is a priority for Sweden and we continue to support FAO IFAD WFP and UN women and other organisations to reach all persons in need. The aim of Swedish international development cooperation is to create preconditions for better living conditions for people living in poverty and under oppression.

Acknowledging the challenging situation for many peasants and other people living in the rural area and the need to better promote and protect all their human rights, it is Sweden’s strong belief that the existing human rights framework adequately protect those this declaration aims to reach. In our opinion, the challenge we are facing is in the implementation, not normative. More importantly, the declaration attempts to create new collective human rights and notions, such as the rights to seeds and food sovereignty, for which the link to human rights still needs to be clarified. Also, by recognizing them only for peasants and other living in rural areas, legal uncertainty is created. Additionally, even for some existing rights, the declaration goes longer than before, and would benefit from further consideration to avoid contradictions with the existing human rights framework. Lastly, we note that some elements in the declaration are inconsistent with legally binding multilateral agreements and national law.

Mr chair, Sweden did not vote against because we don’t recognise the challenges faced by many persons living and working in rural areas. On the contrary, Sweden remains committed to continue promoting and protecting the human rights of all persons without distinctions of any kind, including for those living in rural area. However, we believe more work is needed to address the concerns we have raised above, and therefore we voted against this resolution today. Thank you”