Agroekologi

Utdrag ur:
DEKLARATIONEN AV DET INTERNATIONELLA FORUMET FÖR AGROEKOLOGI
Nyéléni, Mali, 27 februari 2015
Översättning: Joel Holmdahl, okt 2016

ATT ÖVERVINNA FLERA KRISER

Agroekologi är svaret på hur vi kan förändra och reparera vår materiella verklighet i ett livsmedelssystem och på en landsbygd som har ödelagts av industriell matproduktion och dess så kallade gröna och blåa revolutioner. Agroekologi ser vi som en viktig form av motstånd till ett ekonomiskt system som sätter vinst före liv.

Industrimodellen överproducerar mat som förgiftar oss, förstör markens bördighet, ansvarar för skogsskövlingen av landsbygdsområden, förorening av vatten och försurning av haven och dödandet av fiskebestånd. Viktiga naturresurser har gjorts till varor, och stigande produktionskostnader driver oss från marken. Jordbrukarnas frön stjäls och säljs tillbaka till oss för skyhöga priser, ”förädlade” som sorter som är beroende av kostsamma, kontaminerande jordbrukskemikalier. Det industriella matsystemet är en viktig drivkraft för flera kriser; klimat, mat, miljö, folkhälsa och andra. Fri handel och avtal om företagsinvesteringar, ”Investor State Disputes Settlement”-förlikningsavtal och falska lösningar såsom koldioxidmarknader och den växande finansialiseringen av mark och mat, etc., alla som ytterligare förvärra dessa kriser. Agroekologi inom ramen för matsuveränitet erbjuder oss en kollektiv väg framåt från dessa kriser.

VÅRA GEMENSAMMA PELARE OCH PRINCIPER FÖR AGROEKOLOGI

Agroekologi är ett sätt att leva och ett naturens språk som vi lär oss som en av dess varelser. Det är inte en avskalad uppsättning av tekniker eller metoder för produktion. Det kan inte genomföras på samma sätt i alla territorier. Snarare är det baserat på principer som, medan de kan vara liknande över mångfalden av våra territorier, kan och praktiseras på många olika sätt, där varje region bidrar med sin egen karaktär av deras lokala verklighet och kultur, men alltid med respekt för moder jord och våra gemensamma och delade värderingar.

Produktionsmetoderna inom Agroekologi (såsom samodling, traditionellt fiske och mobil boskapsskötsel, integrera grödor, träd, djurhållning och fiskeri, gödsling, komposter, lokala frön och djurraser, etc.) baseras på ekologiska principer som att bygga en levande jord, återvinna näringsämnen, dynamisk hantering av biologisk mångfald och energibesparing i alla nivåer. Agroekologi minskar drastiskt vår användning av externt inköpta insatsvaror som måste köpas från industrin.

Det används inga bekämpningsmedel, konstgjorda hormoner, GMO eller andra farliga nya tekniker i Agroekologi. Territorierna är en grundläggande pelare i Agroekologi. Folk och samhällen har rätt att behålla sin egen andliga och materiella relation till sina landområden. De har rätt att skydda, utveckla, styra och rekonstruera deras sedvanliga sociala strukturer och administrera deras länder och territorier, inklusive fiskevatten, både politiskt och socialt. Detta innebär ett fullständigt erkännande av deras lagar, traditioner, seder, system för besittningsrätt och institutioner, och utgör ett erkännande av självbestämmande och folkens autonomi.

Kollektiva rättigheter och tillgång till allmänningar är grundpelare inom Agroekologi. Vi delar tillgång till områden som är hem för många olika grupper, och vi har sofistikerade sedvanesystem, för att reglera tillträdet och undvika konflikter, som vi vill bevara och stärka.

De olika kunskapsbaserna och sätt att bevara kunnande bland våra folk är grundläggande för Agroekologi. Vi utvecklar vårt sätt att förstå och veta genom dialog mellan dem (diálogo de saberes). Våra lärprocesser är horisontella och peer till peer, baserat på folkbildning. De äger rum i våra egna utbildningscenter och områden (jordbrukare undervisar jordbrukare, fiskare undervisa fiskare, etc.), och är också mellan generationerna, med utbyte av kunskaper mellan ungdomar och äldre. Agroekologi utvecklas genom vår egen innovation, forskning, grödor och boskapsurval och avel.

Kärnan i vår vision av kosmos är den nödvändiga jämvikten mellan natur, kosmos och mänskliga varelser. Vi inser att som människor är vi en del av naturen och kosmos. Vi delar en andlig förbindelse med våra landområden och livets väv. Vi älskar vårt land och vårt folk, och utan det, kan vi inte försvara vår Agroekologi, kämpa för våra rättigheter eller föda världen. Vi avvisar all varufiering av alla former av liv.

Familjer, grupper, kollektiv, organisationer och rörelser är den bördiga jorden där Agroekologi blomstrar. Kollektiv självorganisering och handling är vad som gör det möjligt att skala upp Agroekologi, bygga lokala matsystem och utmana företagens kontroll över våra matsystem. Solidaritet mellan folk och mellan människor i landsbygds- och stadsområden, är en kritiskt viktig ingrediens.

Agroekologins autonomi förflyttar kontrollen från globala marknader och genererar självstyre av regionala gemenskaper. Det innebär att vi minimerar användningen av inköpta insatsvaror som kommer utifrån. Det kräver en ny utformning av marknader så att de bygger på principerna om en solidarisk ekonomi och en ansvarsfull och etisk produktion och konsumtion. Det främjar direkta, rättvis och korta distributionskedjor. Det innebär en öppen relation mellan producenter och konsumenter, och baseras på solidarisk delning av risker och fördelar.

Agroekologi är politiskt. Det kräver att vi utmanar och omformar maktstrukturer i samhället. Vi behöver sätta kontroll av frön, biologisk mångfald, mark och territorier, vatten, kunskap, kultur och allmänningarna i händerna på folket som föder världen.

Kvinnor och deras kunskaper, värderingar, vision och ledarskap är avgörande för att gå vidare. Migration och globalisering innebär att kvinnors arbete ökar, men kvinnor har betydligt mindre resurser än män. Alltför ofta är deras arbete varken erkänt eller värderat. För att Agroekologi ska uppnå sin fulla potential måste det finnas lika fördelning av makt, uppgifter, beslutsfattande och ersättning.

Ungdomar, tillsammans med kvinnor, ger en av de två huvudsakliga sociala baserna för utvecklingen av Agroekologi. Agroekologi kan ge ett radikalt utrymme för unga människor att bidra till den sociala och ekologiska omvandling som pågår i många av våra samhällen. Ungdomar bära ansvaret för att bära fram den kollektiva kunskapen de lärt sig från sina föräldrar, äldre och förfäder in i framtiden. De är arvbärare av Agroekologi för framtida generationer. Agroekologi måste skapa en territoriell och social dynamik som skapar möjligheter för landsbygdens ungdom och som värderar kvinnors ledarskap.