Kategori: Rapporter

Maj 2021 Bakgrund NOrdBruk ser strandskyddsutredningen i sin större politiska kontext. Det är nämligen inte bara stränderna som säljs ut och exploateras. Under anpassningen till den politik som togs fram i EU och GATT-förhandlingarna antog Sverige med enig riksdag 1992 kapitalliberaliseringsdirektivet, trots att blivande NOrdBruks-medlemmar uppvaktat politiker och varnat om de effekter som förväntades och sedan förverkligades. Dessa effekter var fri spekulation på naturresurser med följden att stora mängder skog köps upp av “skogsklippare”, kapitalplacerare och andra intressen. Vattenkraften har till stor del köpts upp av multinationella bolag som Eon och Fortum. Minerallagen från 1992 förenklade för utländska gruvbolag att få koncessioner. Liberaliseringen av jordförvärvslagen 1991 och 1992 tog bort bo- och brukarplikten för köp av jord- och skogsbruksfastigheter och frikopplade priserna från markens produktionsvärde, vilket ökar konkurrensen mellan bönder…

I slutet av mars deltog jag och Torgny Östling på Europeiska Via Campesinas årsmöte i Bryssel under tre dagar. Det var ett något rörigt möte men i stora drag positivt. Flera nya medlemsorganisationer valdes in och NOrdBruk förankrade ytterligare frågan om skogens betydelse. Nedan går vi igenom ett par av de punkter som upptog mest tid och fokus. Skogen Torgny har under lång tid arbetat med att lyfta frågan om suveränitet över frågor som har med skogen att göra. På flera sätt har men inom EU-kommissionen försökt formulera olika program där skogsfrågor inkluderas. Ofta sker detta genom att man formulerar det som klimatåtgärder eller som stöd till ”hållbara skogsbruksformer” osv. Inom LAND-arbetsgruppen i ECVC har frågan lyfts och förankrats inom ECVC för att vi på Europeisk nivå måste hantera denna…

Skogen i EU Skogsarealen i unionen fördubblades 1995 när EU12 blev EU15 (i.o.m. Österrikes, Sveriges och Finlands anslutning) och täcker idag 40 % av EU:s landareal. Skogens betydelse inom unionen har ökat, i takt med att medvetenheten om den förnyelsebara naturresursens ekonomiska och miljömässiga betydelse blivit alltmer uppenbar. Framförallt har klimatdebatten övertydligt visat den roll skogen spelar i biosfärens O2 balans - en avgörande roll bland flera olika klimatfaktorer. På fyra i topplistan ändras positionerna från år till år [caption id="attachment_288" align="alignleft" width="929"] Skogsmark, mörk grön (dubblerades 1995) och täcker 40% av landarealen inom EY. 60% av skogsinnehavet ägs av privata.[/caption] State of Europe’s Forests 2015 med siffror från 2010 Exempel på mängd skördad skog m3 / år Sweden                    70 000 000 France                      54 000 000 Germany                  53 000 000 Finland                    …

Hur kom resolutionen till? Bryssel den 27 april 2017 "Europaparlamentets resolution den 27 april 2017 om nuläget för koncentrationen av jordbruksmark i EU: hur kan man förenkla tillgången till mark för jordbrukare? (2016/2141(INI))" Markkoncentrationen och land grabbing ökar dramatiskt över hela Europa. Trots sin tydliga kompetens inom jordbrukspolitiken, markanvändningen och livsmedelssäkerheten behandlar EU och många av dess medlemsstater jordbruksmark som vilken vara som helst. Detta har lett till negativa konsekvenser i form av markkoncentration och land grabbing i Europa där 2,7% av gårdarna (över 100ha) kontrollerar 50% av åkermarken. Mest arbete och produktion i Europa utförs på små och mycket små gårdar. Europa har 12 miljoner gårdar, med 25 miljoner människor involverade i jordbruksproduktionen. 69% av gårdarna är mindre än 5 ha och den genomsnittliga storleken är 14.2 ha. Dessa…

Vi har fått tillstånd att lägga ut Charlotte Ekwalls magisteruppsats med titeln: "Mat – en mänsklig rättighet och en handelsvara - En rättighetsbaserad analys av tre svenska jordbrukspolitiska diskurser kring den globala matförsörjningen" I uppsatsen jämförs NOrdBruks hållning med den svenska statens och LRFs. Så här lyder ett stycke ur det sammanfattade resultatet: "Det huvudsakliga resultatet av denna undersökning är att den svenska staten och LRF:s diskurser, vilka båda är förankrade i en tillväxtekonomisk grundsyn, förefaller kunna underminera de universella och hållbara förutsättningarna för rätten till mat. NOrdbruks diskurs, vilken istället är förankrad i ett naturresursperspektiv samt i en ”alternativ” globalisering, skulle däremot kunna tänkas stärka dessa förutsättningar. Denna diskurs överensstämmer även, till skillnad från de andra diskurserna, i hög grad med det lokala matförsörjningsperspektivet." Här kan ni läsa hela uppsatsen. magisteruppsats_Mat – en…