EES-AVTALET: Nu säljs Sverige till högstbjudande

Torgny Östling, 1994.
Publicerad i Östersundsposten och länstidningen i Jämtland.

Tar spekulatörer över kontroll av våra råvarukällor – jord, skog, vatten – vem ska då ge dig mat? Vart ska levnadsstandard, service och samhällsbyggnad hämtas ifrån? Vart ska stålindustrin få sin malm ifrån, pappersindustrin sin ved, sågverken sina stockar, bönder sin jord, samhället sin energi?

Nu är det möjligt för utländska placerare att köpa svenska naturtillgångar – jord, skog, vatten med mera. Propositionen forcerades fram genom beslutsapparaten, saluförd som motsatsen till vad den är.
Propositionen 1992/93:71 ”om utländska förvärv av fast egendom” klubbades i riksdagen i december 1992. Bl a har det gamla ”Lag om utländska förvärv av fast egendom” ersatts av ”Förordning om tillstånd till vissa förvärv av fast egendom.” Dessutom ändrades en rad andra lagar, bl a jordförvärvslagen. Alltihop syftar till att underlätta spekulation, varför vi kallar dem gemensamt för ”spekulerarlagarna”. (1)

Med de nya spekulerarlagarna har våra politiker och regering släppt marknaden fri för spekulation på våra gemensamma tillgångar – jord, skog, vatten, eldistributionsanläggningar etc. Nu är det fritt fram för storkapitalet i hela världen att köpa svenska naturtillgångar. Spekulerarlagarna infördes som den kanske mest långtgående anpassningen till EES-avtalet, som började gälla vid årsskiftet 1992-93. (2) De behövdes för att införliva EG:s Kapitalliberaliseringsdirektiv (3) i svensk lagstiftning, något som EES-avtalet kräver.

Anledningen till brådskan var, sades det, att man skulle få med krav  på  skärpt förvärvsprövning  (motsatsen  till fri  spekulation)vid köp av fritidsfastigheter. (4)

Så salufördes lagen bland politiker och i media. Det är emellertid att dra ner rullgardinen, för att inte visa att i samma lag slopas förvärvsprövningen vid köp av allt annat än fritidshus. Alltså en ”skärpt antispekuleringslag” där spekulation med vår naturresursbas och överlevnad blir tillåten. Detta görs endast i EG-anpassningens namn, enligt propositionen. (5)

Spekulation eller hållbar utveckling?
Ute i världen diskuteras betydelsen av ägandet så fort markanvändning och förvaltning av naturtillgångar kommer på tal. Regnskogen, plantager, jordbruk etc ska ägas av dem som brukar och förvaltar tillgångarna, detta på ett hållbart sätt för kommande generationer. Det är målet.

Svenska tjänstemän från olika departement som deltog på Rio-konferensen om miljön (juni 1992) kände då inte till propositionen och vad som försiggår här hemma. Varför alla fina tal i Brasilien när vi gör tvärtom här hemma? Det finns inget så miljöförstörande näst en härdsmälta som när ”överhettade marknader” ska placera pengar i svagare regioner. Naturens tillgångar föröds av att vandra på aktiebörsen långt från de människor som bor och brukar och har kunskap om ”sin” natur och dess villkor just där.

Det är naturbrukarna som förser oss med livets uppehälle – inte börshajarna. Börja diskutera spekulerarlagarna, konsekvenserna av dem och hur de hanteras. Efter en tids diskussion behöver vi inte ens fortsätta diskutera EES eller EU.

Korta snabba pengar
De nya lagarna visar tydligt att i EU finns en princip som råder över alla andra – ”kapitalliberaliseringen”. EES-avtalet krävde att Sverige införliva EU:s kapitalliberaliseringsdirektiv i svensk lagstiftning, vad gäller EES-medborgare. Sverige gick dock ett steg längre.
Spekulerarlagarna gäller för hela världen.

Om skog köps upp från andra delar av världen – vad har vi då kvar av självbestämmande? Ett EES-avtal går att säga upp. Men går det verkligen om du sålt ut din försörjning, jord, skog, el etc? Ett nej till EU-medlemskap är förutsättningen för att sedan kunna återta kontrollen över naturtillgångarna. Ett ja däremot permanentar ett modernt – internationellt -baggböleri.

LRF, Glesbygdsmyndigheten, Jordbruksverket och Boverket tillsammans med de andra 37 remissinstanserna tycker det är bra att få in ”korta snabba” utländska pengar. Men remissinstanserna tänker sig bara utförsäljning till EU- och EFTA-länder. Ingen tar upp ”möjligheten” att sälja i hela världen. Har de inte läst lagförslaget?

LRF är ängsligt över att de här lagarna ska ge nej-sägarna vatten på kvarnen därför att det bara är EG-anpassning som motiverar dem. Konsekvenserna är man tyst om. LRF påpekar bara att man inte kan överblicka dem. I medierna har man sagt att bo- och brukandeplikt finns kvar. Det är inte sant. Vem som helst kommer att kunna köpa fastigheter. Undantagna är vissa glesbygder där köparen måste ”lova” att bosätta sig på fastigheten. Undantagen i lagen har dock redan börjat luckras upp.

Våra politiker vallar EG-ministrar här. Vi ska förklaras som polartrakt (subarktiskt och arktiskt område) och få allmosor (bidrag) tillbaka om vi släpper vår bestämmanderätt över våra naturtillgångar.

Men släpper vi våra gröna, biologiska näringar här i norra delarna av landet, vad ska då hela Sverige leva på? Den här hanteringen är lika förnedrande som för alla andra bananrepubliker. Processen har redan börjat. Förvärvslagen för aktiebolag (även skogsbolag) upphävdes redan 1 januari 1992. Assidomän säljer redan idag svenska folkets skogstillgångar till ”klippare” framför långsiktigt brukande. Nu när Assidomän börsnoterats – och därmed bjudits ut på spekulationsmarknaden – kommer detta kortsiktiga, vinstmaximerande ekonomiska tänkande bli dominerande. Vad har utländska storägare för intresse av att den svenska skogen förvaltas på ett uthålligt sätt, som gynnar det svenska folket?

Allemansrätten hotad
Kommunerna i Norrland vill idag med länsstyrelsernas och regeringens hjälp börja exploatera stränder. Lyckas de upphäva strandskyddet försvinner den enda lag som beskriver (åtminstone en del av) allemansrätten, nämligen rätten till stränder.

I övrigt är allemansrätten en sedvanerätt, en svag sådan, som bygger på markägarens välvilja. Exempel på spekulation som påbörjats redan idag kan göras många. Och jag kan se hur allemansrätten begränsas i min omgivning. Ett starkare privatägande – som på kontinenten – försvagar allmänhetens intressen, bl a allemansrätten. Som indirekt följd av liberalare lagar har t ex jakten redan börjat kommersialiseras.
Säg ”ja” – till att få in människan i de ekologiska systemen igen”

Därför: säg ”nej” till EU-fanatikernas roulett om det som är din och min och deras (!) grund i tillvaron – jord, skog och vatten, oavsett varifrån köparen kommer”

Är våra riksdagsmän lika dåligt pålästa som inför EES-besluten, så lär de inte sett att spekulerarlagar ingår som unions-krav.

Säger vi nej till EU har vi förutsättningar att återta ”rådrätten” över vår natur, demokrati och framtid.

Noter: 

1. Regeringens proposition 1992/93:71 om utländska förvärv av fast egendom verkställdes som följande lagar, vilka trädde i kraft 1992-12-31:
SFS 1992:1369 Lag om ändring i förköpslagen;
SFS 1992:1370 Lag om ändring i lagen om förvärv av hyresfastigheter;
SFS 1992:1371 Lag om ändring i jordförvärvslagen;
SFS 1992:1372 Lag om ändring i lagen om förvärv av eldistributionsanläggning;
SFS 1992:1373 Lag om ändring i lagen om vissa bulvanförhållanden;
SFS 1992:1374 Förordning om tillstånd till vissa förvärv av fast egendom

Denna sistnämnda lag ersatte SFS 1982:879 Lagen om utländska förvärv av fast egendom. SFS=Svensk Författningssamling, dvs Sveriges alla lagar. En förordning är en typ av lag som regeringen får stifta utan riksdagens hörande (enl. grundlagen 8 kap. 7 §).

2. EES-avtalet omfattar de 12 EU-länderna samt 5 av 7 EFTA-länder (Sverige, Norge, Finland, Island och Österrike. Schweiz röstade nej till EES i en folkomröstning. Liechtenstein har sagt ja, men måste avveckla sina tull-, ekonomisk-, och monetärunion med Schweiz innan avtalet kan börja gälla). I och med EES-avtalet har EFTA-länderna bl a förbundit sig att på löpande basis införa all EU-lagstiftning inom avtalets ramar – c:a 80%, dvs i stort sätt allt som berör frihandel – oavsett om dessa lagar strider emot gällande inhemsk lagstiftning. I utbyte mot att ge EU ensam lagstiftningsrätt över EES-lagar, omfattas EFTA-länderna av EU:s s k ”inre marknad”.

3. Regeringens proposition 1992/93:71, s. 13: ”I förhållande till vad som gällde tidigare inom EG innebär direktivet en långtgående utvidgning av rätten för personer i en EG-stat att placera kapital och förvärva egendom i en annan EG-stat. Enligt direktivet skall varje medlemsstat senast den 1 juli 1990 i princip ha avskaffat restriktioner för kapitalrörelse mellan personer bosatta i medlemsstaterna.”

4. Enligt medlemsskapsavtalet med EU får Sverige behålla detta undantag från kapitalliberaliseringsdirektivet i 5 år.

5. Regeringens proposition 1992/93:71, s 1: ”Reformen är ett led i den pågående anpassningen till det regelverk som gäller inom EG.”

6. Se Tillståndet i världen ’94. Worldwatch Institute Norden, Naturvårdsverket, Naturskyddsföreningen.