Remissvar på skogsutredningen Mervärdesskog SOU 2006:81
Till Näringsdepartementet
Från NOrdBruk , www.nordbruk.org, Små- och familjebrukarorganisation som bl.a. representerar paraplyorganisation i Europa, CPE, i EU-kommissionens råd-givande kommitté för skog och kork. (Se utredningen del 3 29.4.3.)
Sammanfattning:
Mervärdesskog har trots sin omfattning varit försiktig att utreda många av de avgörande frågor för framtiden som regeringen gav i sina direktiv. Frågor som vi självverksamma skogsbrukare och familjejordbrukare ser som livsavgörande inte bara för vår yrkeskår och våra skogar utan också för bygden, nationen och planeten i sin helhet.
Utredaren belyser inte avgörande frågor på ett seriöst sätt. Det gäller särskilt:
1. – Beskrivning av avreglerad skogspolitik vad som är det senaste dryga decenniets och konsekvenserna därav.
2. – Förändringar i privatskogsbruket
3. – EU-medlemskapet och kampen om den politiska makten över skogspolitiken, t.ex. EU Parlamentets behandling av EU Forest Action Plan 16 februari 2006.
4. – Internationell skogspolitik
Vi kräver därför att utredningen görs om. Vi vill se en utredning med synpunkter och förslag från självverksamma skogsbrukare, småskalig träindustri och andra lokala näringar i skogen för att bidra till en skogsbrukspolitik som är värd namnet – hållbar.
Motivering
1. Beskrivning av avreglerad skogspolitik
I uppdraget gavs direktiv till Mervärdesskogsutredningen att särskilt analysera de internationella frågor som idag berör skogen och skogsbruket här i Sverige, i EU och globalt. Utredningen väljer istället att följsamt beskriva svensk nyliberal globaliseringspolitik som förs nationellt, i EU och WTO.
Största förändringen i skogspolitiken infördes den 31 december 1992. Det var den lag som gick längst ifråga om införande av frihandelsvänlig skogspoliktik och handlade om avreglering av ägande av bl.a. skog och skogsmark. (Egentligen ett införandet av EG:s Kapitalliberaliseringsdirektiv grundad på prop. 92/93:71)
(Samtidigt avreglerades också ägandet slutgiltigt ifråga om jordbruk och elenergianläggningar.)
I Norrland är principerna för ”frihandelsvänlig” lagstiftning känd i perioder från tiden 1850 &endash; 1906 och benämns traditionellt Baggböleri m.a.o. kortfattat, en form av kolonialism. Historien är vagt formulerad men erfarenhet finns även bland människor på landsbygd som upplevde tiden 1967 ( – års jordbrukspolitiska beslut) till 1974.
EU krävde fria förvärv och fri spekulation, att vem som helst utan skogliga erfarenheter och kunskaper skulle få spekulera i mark.
EG var det enda motivet till varför lagen infördes. (Skogsutredare och regering tycks tro, citat från utredningens Del 1 3.6:..”att en viktig ambition bakom avregleringen och skogspolitiken 1993 var att mångfalden av brukningsmetoder skulle främjas, till gagn för…”.)
Beslutet att släppa skog och skogsmark fri för spekulation togs av en enig riksdag och blev ”ledande” för skötsel-, fastighetsförvs- och bo och brukande-lagar. (Samtidigt släpptes skogen fritt för spekulation för aktörer i hela världen enligt OECD:s rekommendationer.)
Dessa handelsrelaterade lagar har minst lika mycket påverkan på skog och skogsbruk som rena handels direktiv som t.ex. avskaffande av tullar och konkurrenslagstiftning som infördes i.o.m. EU-anslutningen1995.
Produktpriserna på skogsråvara och de flesta andra råvaror från den gröna sektorn ligger idag på åttiotalets nivå samtidigt som det råder stor brist på virke och massaved i landet och i vår närmaste omvärld. Marknaderna fungerar inte då priset många gånger understiger produktionskostnaderna.
Öppna gränser, fritt att importera stockråvara, oreglerad storlek på industri är exempel på kända faktorer som nämns ifråga om producentpriser. Varför inte räkna med de följder som EU:s etablerings- och konkurrenslagstiftning har på priser idag?
Då landsbygdens utveckling är kopplad till förvaltning av naturresurser orsakar spekulation av resurskällorna och kortsiktiga vinstintressen i det närmaste oåterkalleliga skador för framtiden. Hur återtar man en lokal förvaltning av skog om den är såld till aktörer som är helt ointresserade av att skapa mervärden för bygden? Skapar bybor en ny skogsmark?
Förslag
Evaluering av avreglering &endash; hela avregleringen. (Citat från CPE:s svar på EU Forest Action Plan: ”
– att EU och medlemsstater lär sig av de erfarenheter som skogsländerna Sverige och Finland gjorde när de i mitten av nittiotalet lämnade sina bland-ekonomiska system för att övergå i ett extremt nyliberalistisk ekonomi. Detta som en pedagogisk jämförelse för att visa tillväxtideologins verkningar på natur och hållbart skogs- och naturbruk”.)
Återta full suveränitet över skogspolitiken och möjliggör därigenom hållbar utveckling ekonomiskt, socialt och miljömässigt.
2. Förändringar i privatskogsbruket
Utredningen nöjer sig med att konstatera låg lönsamhet för privatskogsbruket där åtgärden är ökade uttag med hjälp av lejd maskinell stordrift.
Analysering och förslag till åtgärder lyser med sin frånvaro i utredningsmaterialet.
Utredningen marginaliserar gruppen själverksamma skogsbrukare och småskalig träindustri i huvudsak till kapitlen om EU:s Landsbygdsprogram och ökad kontroll av markägare.
Därigenom har utredaren missat möjligheter att föreslå alternativ till dagens ohållbara skogspolitik &endash; och det i samtliga kapitel i utredningen i övrigt.
Särskilt anmärkningsvärt är det, då den senaste tidens debatt, nationellt och internationellt, om klimatförändringar och ohållbart oljeberoende hunnit ikapp skogsutredningen.
Privatskogsbrukets styrka är bl.a.möjligheterna att ta ut kvalité och specialsortiment.En utveckling av småskalig träindustri, med möjlighet till mångfald av råvaruprodukter och nya marknader, skulle ge ett utrymme för olika brukningsmetoder i den svenska skogen. Ett flertal alternativ istället för den enfald som idag utvecklats p.g.a. storskalig industris monopol med ensidigt industriella skördemetoder. Olika marknader med olika typer av industri ger en mångfald av brukningsmetoder, brukare och entreprenörer som kan börja återskapa mervärden på landsbygden.
Förslag
Att en ny utredning ser på möjligheterna till en utveckling av småskalig träindustri av bl.a. de produkter som finns idag. Ett utnyttjande av bl.a. Landsbygdsprogrammet för utveckling av ” lokal” träindustri (inklusive småskalig biobränsleframställning) för marknader som idag är outnyttjade skulle på kort sikt kunna locka kvar kunnigt folk, brukare och skogsförädlare som annars lämnar sektorn.
3. EU-medlemsskapet
Sverige har det största skogsinnehavet, tätt följt av Finland i EU. Unionen fördubblade sin skogsareal när EU 12 blev EU 15 1995.
En utredning av svensk skogspolitik har därför också betydelse i EU.
Skogen tycks spela flera avgörande roller för framtiden, särskilt efter det senaste årets eskalerande debatt, nationellt och internationellt, om klimatförändring och ohållbart oljeberoende.
– En roll som en del i biosfären, ett planetens andningsorgan, som en av de viktigaste faktorerna i balansen mellan syre och koldioxid.
– En annan roll som material- och energifaktor i en värld där västerländska tillväxtideal fortfarande sprider ökade krav på mer exploatering av naturresurser, även skog.
Positivt den senaste tiden är dock att alltfler röster varnar för att skog, trots sin årliga tillväxt, är en begränsad resurs.
NOrdBruk / CPE har i sin bevakning av den svenska skogsutredningen och EU Forest Action Plan förvånats över den politiska naivitet som visat sig ifråga om skogens livsviktiga men begränsade förmåga att räcka till allt vad beslutsfattare i våra tillväxtekonomier önskar.
Vår organisation har också märkt att maktkampen om skogen har intensifierats.
När EU-kommissionens nya Forest Action Plan (utarbetades samtidigt med den svenska skogsutredningen) behandlades i EU Parlamentet den 16 februari 2006 pågick ett politiskt spel för att föreslå att Unionen överstatligt skulle ta hand om skogspolitiken.
Utredningen beskriver tidigare s.k. försök till maktövertaganden men av okunnighet eller annan anledning väljer utredaren att tona ned de aktuella maktambitionerna och säger att maktdebatten i EU inte är så het.
Denna släpphänta hållning som utredning och statsmakten intar ökar risken att vi får skogen in i EU:s rättsakter. Risken är större att skog inordnas juridiskt och politiskt i EU:s rättsakter än andra sektorer i samhället, då jordbruk och fiske (de enda sektorer som lyder direkt under EU) redan administreras i samma direktorat som skog.
När EU-medlemsskapet och avregleringar på skog och skogsmark anpassas till svensk lokal produktion, kultur, sociala strukturer och livskvalitet får det unika konsekvenser.
Allemansrätten blir till alla människors rätt att tjäna pengar på svenska bär och turism. En sedvanerätt som hindrade markägare att kommersialisera tillgången av bär på sina marker är idag gratis ifråga om råvaran för internationell bärindustri.
Den lokala bärmarknaden är borta och har ersatts av tillfällig arbetskraftsinvandring med principer som mest liknar social dumping.
Turistbranschen utnyttjar idag allemansrätten kommersiellt med hjälp av EU-direktiv.
Allemansrätten urholkas också av den markspekulationsiver som följer av ökade fastighetspriser och att människor med mer urbana ideal övertar fastigheter (se förvärvslagstiftning). Tillsammans med politiker och tjänstemän med kortsiktiga ekonomiska perspektiv finns idag en stark strävan att spekulera i stränder. Om orörda stränder, som är bevarade just p.g.a. Allemansrätten, ska exploateras innebär det ytterligare en anpassning till de kontinentala markägarprinciper med ”staket” kring skog och mark.
Utredningen framhåller att Allemansrätten är grundlagsskyddad. Men grundlagen säger att ”rätten” regleras i lag. Och den lag som finns är strandskyddslagen.
Ökad kontroll och sanktionsmöjligheter föreslår utredaren i fråga om skogsskötsel. Förslagen går i linje med EU:s detaljstyrning.
Den svenska anpassningen till kontroll och sanktioner i jordbruket ifråga om märkning av djur, miljö och djurskydd, har emellertid inneburit ett system med rättsröta som strider mot Europa konventionen och FN:s Mänskliga rättigheter.
Utredarens förslag är redan kritiserat för möjligheten till samma problem som vi nu har i jordbruket.
Beskogning av nedlagd åkermark föreslås av utredaren. Vi i NOrdBruk / CPE är motståndare till EU:s subventioner till plantering av skog på åkermark.
Exportinriktad industri och rikspolitik &endash; det är vad utredaren sätter sitt fokus på.
Förslagen konfirmerar därför och t.o.m. ökar den rovdrift av skog som sker idag.
Som motvikt &endash; för att lindra konsekvenserna med avfolkning på landsbygd i skogsregioner och av att näringar slås ut – föreslår utredaren bidrag från EU:s Landsbygdsprogram.
Som motvikt, för att visa politisk angelägenhet ifråga om miljö skapas oaser av naturreservat – idag Natura 2000 &endash; på ett tvivelaktigt administrativt sätt. Ohållbart i längden både miljömässigt och socialt och från landsbygdsperspektiv att begränsa förutsättningarna för ett naturnära skogsbruk och de mervärden som kan skapas i bygden.
Naturreservat kan behövas men kan aldrig kompensera för rovdrift i skogen. Alternativet är istället en mångfald av naturanpassade brukningsmetoder.
Förslag
En EU-evaluering som ägnar mer tid och kraft att se på betydelsen av den politik som förts sedan 1992 efter EG-anpassning, EES-anslutning och EU-medlemsskap.
Vad betyder den förlust av nationellt självbestämmande över skogen som vi förlorade p.g.a. EU:s ekonomiska överstatliga lagstiftning?
Vad innebär den nya EU:s Skogstrategi med nya gemensamma skogliga angelägenheter efter att Forest Action Plan är antagen oktober 2006?
Vad skulle det innebära om Sverige förlorade den politiska suveräniteten över skogen?
Bevara och förstärk Allemansrätten. Låt en opartisk utredare beskriva läget efter avregleringarna, förstärk strandskyddet i hela landet och förstärk lagstiftningen i övrigt.
Inför inte nya kontrollsystem i samma anda som i jordbruket förrän de nuvarande evaluerats av objektiv och rättsmedveten part.
Beskoga ej åkermark och förbjud skogsgödsling.
Använd Landsbygdsprogrammet enligt utredarens förslag men med mer satsning på gröna näringar som är direkt kopplade till jord- och skogsbruk. Använd inte det som alibi för skogsgödsling och rovdrift utan som en räddningsplanka under tiden utredare och politiker föreslår förutsättningar och systemförändringar som leder till genomförbara hållbara skogsbruk.
En egen naturreservatspolitik som är anpassad till svenska förhållanden och inte till EU:s politik. En biologisk mångfald som bygger på mångfald av brukningsmetoder anpassade till lokala förutsättningar är viktigare än dagens reservatstänkande som enda alternativ till storskaliga avverkningsmetoder.
På längre sikt behövs en systemförändring där Sverige har rätt att skydda miljö, utjämna regionala ojämlikheter och återreglera och stimulera råvaruproduktion och industri.
Marsätt 15 / 1 2007 NOrdBruk / Torgny Östling
4. Internationell skogspolitik Tillägg :
Skog i EU och världen är ett lågprioriterat område för Sverige. Detta trots det stora innehavet och den nationella betydelse skog spelar för vårt land.
NOrdBruk har i sitt arbete i EU och internationellt liknande erfarenheter som utredaren. Kännetecknande är svensk följsamhet inom EU och ”att man sedan förlikar sig med den gemensamma EU-linjen i andra internationella samanhang”.
Vi upplever dock inte följsamheten som så passiv eller oengagerad som man i förstone får intryck av. EU har en i det närmaste extremt frihandelsvänligglobaliseringspolitik. Sverige hör till de mest nyliberalistiska staterna i EU och världen men behöver inte själva driva politiken. Varför ska vi svenskar driva en politik som vi inte offentligt vill stå för när andra, EU och WTO, gör det åt oss?
Vår bonderörelse här hemma och internationellt ser egentligen inte det som en nackdel att Sverige inte hörs mer internationellt då den politiken är ohållbar och för många människor i världen direkt skadlig.
Om svensk politik vore den som representanter uttalar i FN- och FAO-sammanhang, t.ex. på interna svenska möten i Johannesburg 2002, vore saken en helt annan. När den svenska jordbruksministern uttrycker sin solidaritet med rörelsen La Via Campesina / CPE / NOrdBruk (t.ex. trädplantering i Östersund, EU-ministerrådsmöte 2001, med gäster från bonderörelsens globala organisation La Via Campesina) förväntar sig människor att det tidigare svenska folkhemmets internationella engagemang och solidaritet lever vidare.
Folkhemmets utåtriktade politik under 1970- och 80-talen är historia och Sverige har istället genomfört långtgående avregleringar. (Se ovan konsekvenserna av avregleringar och EU-medlemskap.)
Syftet – att släppa marknadskrafterna fria – är fri handel och spekulation kontinentalt och globalt. En s.k. handel, då det inte bara är frågan om råvaror och produkter, utan även spekulation i naturresurskällor och patent enligt EU- och WTO-principer . (Se artikel, www.nordbruk.org ”Globalt spel Global solidaritet”.)
NOrdBruk / CPE / Via Campesina &endash; Förslag:
Definiera svensk internationell skogspolitik efter avregleringarna 1992 &endash; 2006.
En Konsekvensutredning av ett EU-medlemskap gjordes 1993 -94. Idag behövs en evaluering av hur vår inrikes- och utrikespolitik förändrades bl.a. inom jord och skog.
Uppmana till debatt – stimulera skyndsamt till en bred och folklig debatt och folkbildning &endash; om skogen och dess betydelse och konsekvenserna av nuvarande skogspolitik, nationellt och internationellt .
Förbered en svensk folkomröstning, om ambitionerna om en gemensam EU-Skogspolitik dyker upp igen för beslut. Det är också ett sätt att engagera och få en folklig förankring.
Förslaget 2006 i Parlamentet kan dyka upp redan under Tysklands ordförandeskap om man, som troligt är, under den tiden försöker blåsa liv i EU-konstitutionen.
Ställ krav i EU och WTO på en skogspolitik där nationer har rätt att skydda sina skogar utifrån de kriterier om hållbarhet som nuförtiden återkommer i utredningsmaterial.
En evaluering om politiken ”efter -92”, enligt ovan, med tillägget: Hur förändrades Sverige och Finland som skogsnationer när de bytte ekonomiskt och politiskt system? Vad blir konsekvenserna för skogen, skogsbruket, miljön, skogsregionernas ekonomi…? Inte bara inrikespolitiskt, utan också – Vad blir följden när två stora skogsnationer förändrar sin internationella skogsbrukspolitik? (CPE har också lagt samma förslag i EU:s skogsexpertkommitté. Se CPE:s svar på Forest Action Plan på www.nordbruk.org eller EU-Kommissionens hemsida .)
Syftet med evalueringen är att tydliggöra konsekvenserna av dagens politiska system. System som påverkar globalt. Genomförande av frihandelsdirektiv vare sig det är på norra halvklotet inom ramen för EU eller globalt t.ex. strävanden inom WTO och försöken att driva igenom NAMA-direktiven, påverkar oss småskaliga och själverksamma skogs-nyttjare och -brukare i hela världen.