Ett självförstärkande förlopp

Först publicerad i ”Ordbruket” #8 2021, https://jordatfolket.nu/
Göran Rudbäck (Styrelseledamot i NOrdBruk)

Pengar är en pollett för energi. Grunden för ekonomisk tillväxt är arbetsfördelning, dvs att en människa sysselsatt i primärproduktionen av livsmedel kan försörja ett ökande antal andra människor. För att andelen sysselsatta i primärproduktionen skall kunna minska, måste deras arbetsinsats effektiviseras, dvs växlas upp med externa energikällor. Den externa energin används både till förbättrad teknik och som dragkraft; tänk träspade och järnplog, oxar och traktor, skottkärra och automatisk utgödsling. Men det räcker inte med en hög grad av arbetsfördelning och stort energiflöde för att skapa avancerad teknik, det krävs också en tillräckligt stor befolkning för att fördela kostnaderna för att utveckla den avancerade tekniken.

Ekonomisk tillväxt beror alltså av två variabler, andelen sysselsatta i primärproduktionen av livsmedel och storleken på befolkningen. Endast ca 2% av befolkningen i avancerade ekonomier är sysselsatta i primärproduktionen av livsmedel. Det innebär att potentialen för ekonomisk tillväxt vad avser andel är mycket liten. Automatiseringen inom lantbruket är den återstående åtgärden för att komma åt det lilla som finns kvar av variabeln andel sysselsatta.

Återstår att öka antalet människor i arbetsfördelning, vilket är orsaken till globaliseringen – den kostnadsbärande befolkningen ökar. Sedan är tillväxtpotentialen förbrukad. Endast med fiatpengar och ofullständig inflationsmätning kan det hävdas att tillväxten fortsätter.

Biologisk tillväxt, och därmed ekonomisk, är en konsekvens av energiflöde. Ekonomisk tillväxt kan inte frikopplas från energiflöde. Däremot kan energiflödet effektiviseras genom att använda energikällor med högre energiutbyte, ’Energy Returned On Energy Invested’ (EROEI). Det kostar mindre energi att utvinna olja från land än vad det kostar att utvinna olja från havsbotten, det kostar mindre energi att bygga ett vattenkraftverk med hög fallhöjd än låg fallhöjd om de har samma vattenflöde och livslängd. EROEI är knutet till hur effektivt en energikälla kan tillgängliggöras, men vartefter de bästa vattenfallen, kullarna, oljekällorna används, minskar energisystemets totala EROEI.

Exergi handlar mer om den andra sidan av ekvationen, hur stor andel av energiflödet som kan användas till nyttigt arbete. Genom att utveckla alltmer avancerad teknologi, kan den enskilda produkten förbruka allt mindre exergi per producerad enhet, men kostnaden för att utveckla en alltmer avancerad teknologi måste spridas över en allt större befolkning. Arbetsfördelningens logik är ju specialisering och en ökande grad av specialisering kräver en ökande befolkning.

Ett annat sätt uttrycka specialisering är koncentration. För att kunna specialisera dig, bli effektivare, måste andra göra det du inte längre gör. För att bibehålla effektiviteten som helhet, måste ni befinna er nära varandra – koncentrationen av människor ökar. Förändring av koncentration kostar energi. För att kunna hålla djuren på stall måste vi flytta maten till dem, öka koncentrationen. För att upprätthålla produktionsnivån på åkern måste vi föra tillbaka de biologiska resterna från djuren, minska koncentrationen. Konstgödsel fungerar på samma sätt, vi koncentrerar näringsämnena i fabriken för att sedan sprida dem på åkern. Vi koncentrerar människor i städer för att utveckla kunskap som vi sprider ut på åkern i form av minskad mänsklig arbetsinsats i primärproduktionen. Det är dessa koncentrationsförändringar som kostar energi och ju högre skillnad i koncentration, desto snabbare ökar energiflödet.

Så, ju större den arbetsfördelade befolkningen blir desto större energiflöde krävs det. Men ju större flöde, desto sämre energiutbyte i de samlade energikällorna. Detta försöker vi kompensera genom att effektivisera energiflödet, mer avancerad teknologi, vilket kräver en ökande befolkning för att fördela kostnaden, vilket återigen ökar energiflödet – ett självförstärkande förlopp. Men, om den energikälla som gjort koncentrationsgraden möjlig inte längre ska användas, och alternativen inte kan leverera tillräcklig volym och flöde av billig energi, kommer koncentrationsgraden obevekligen att minska. Energin måste vara billig, det måste kosta mindre att nyttja de externa energikällorna än vad det kostar att låta människor göra jobbet.

De som tagit fram den gröna given tror att framtiden finns i än högre koncentration. Men då kostnaden för teknologin som gör en högre koncentration möjlig, inte kan frikopplas från storleken på befolkningen och därmed energiflödet, är den gröna givens framtid en hägring. Framtiden finns i en kontrollerad minskning av koncentration, i det regenerativa lantbruket.