Artikel i Miljömagasinet: Brott mot samiska mänskliga rättigheter under vindkraftsdemonstration

Publicerad i Miljömagasinet 10 mars 2023

Gustaf Jillker

I lördags avslutades demonstrationen utanför olje- och energi-departementet på Akersgata i Oslo och utanför kungliga slottet mot regeringens senfärdighet att åtfölja norska Högsta domstolens dom mot utbyggnaden av 151 vindkraftverk på Fosen-halvön lite norr om Trondheim.

Efter att ha bjudits in till frukost hos statsminister Jonas Gahr Støre kände demonstranterna att de fått det svar de ville när statsministern erkände att regeringen brutit mot de mänskliga rättigheterna mot samerna och att han beslutat åka upp till Sametingets plenum i Karasjok torsdag 9 mars för att diskutera en lösning.

Sametinget hade krävt att vindkraftsverken stoppas tills en lösning förhandlats fram med de två samebyarna.

Demonstrationer genomfördes av en samisk ungdomsorganisation och kunde följas i direktsändning över hela samevärlden via en särskild länk. Efter en vecka började samer strömma till även från Finland och Sverige, där man haft samma problem med vindkraftsverken, för att stödja aktionen.

Språkrör och ledare var en känd samisk artist i Norge, Ella Marie Hætta Isaksen, 24 år, som 2018 vann NRK-programmet Stjernekamp pch 2020 var med i Skvalan på SVT. Hennes leende och briljanta svar gick rakt igenom tv-rutan. Till hennes gjälp kom Greta Thunberg, som i direktsändning två gånger sågs bäras bort av polisen när hon blockerat ingångarna.

– Men nu måste väl samiska våren vara på gång, hörde jag en äldre samisk kvinna entusiastiskt utbrista på en äldreträff i Östersund, där de fredliga demonstrationerna följdes on-line på storbild. En annan kvinna erbjöd direkt sin bil för en pensionärsresa till Oslo för att stödja ungdomarna, om det vara fanns någon som kunde köra bilen.

Genom NRK-rapporterna berättades att många från miljörörelsen i Norge också sökt sig till centrum i Oslo och att det redan samlats in 750 000 norska kronor för att täcka demonstranternas kommande böter

Fortfarande 500 dagar efter domen den 11 okt 2021 hade inga tecken kommit om att regeringen, som till 50 procent äger vindkraftverken, tänkt lösa problemet som uppstått för två samebyar att utnyttja vinterbetesmarkerna för 2100 renar. Det märktes att det upprörde stora grupper i Norge, som inte kunde acceptera att regeringen gjorde skillnad på vem som vann en dom i Högsta domstolen.

– Jag kunde aldrig föreställa mig att det skulle vara nödvändigt att demonstrera över frågan om ett avgörande från Högsta domstolen ska följas, säger juridikdocenten Andre Somby från universitetet i Tromsø i en tidningsintervju. – När allt kommer omkring kostar det att ha en rättsstat.

De två sista dagarna, fredag och lördag, bevakades demonstrationen av NRK1, som sände nästan non-stop på förmiddagen och blandade sändningen med analyser från sina mest kvalificerade politiska kommentatorer som Harald Strandhelle, tidigare redaktör i Aftenposten.

Strandhelle bedömde demonstrationen som en historisk aktion med väldigt stor verkan. Det kommer härefter att bli en väldigt tät kontakt mellan Fosen-samerna, Sametinget och regeringen.

Aktionsledningen kräver att vindturbinerna ska rivas och landet gå tillbaka till Fosen-samerna, så när statsministern Støre kommer till Sametinget går hans tal ut på att vinna tillbaka samernas tillit till regeringsmakten.

Det är ett stort tema för Norge som samfund. Här finns det en intressekonflikt mellan areal, energi och rennäringen. Det är motstridande intressen som statsministern och regeringen är förpliktad till att rensa upp i. Att komma fram till den förhandlingsinriktningen är den stora segern för Fosen-samerna.

Det satt långt inne för regeringen att erkänna att det är ett pågående brott mot de mänskliga rättigheterna utan att behöva ta det ordet i mun. Om han erkände det, skulle det utlösa ett krav på en handlingsplan och det kan regeringen inte riskera i detta läge.

Nu ska regeringen lyssna till Fosen-samerna för de har upplevt en maktarrogans som yttrat sig som att det varit som att tala till en vägg. Staten måste härefter inta en annan hållning.