Debattartikel i ATL: Reglerad markanvändning och skogspriser – en klimatfråga?

Klimatfråga har högsta prioritet. FN-konferens på Bali med analyser om ”mänsklighetens största utmaning” imponerar. Politiker, vetenskapspaneler och föreläsare med nobelprisstatus flyger världen runt med förslag på tekniskt marknadsanpassade åtgärder. Att skogen har en avgörande kylande verkan på vår febriga planet är dock alla överens om som

–       en av planetens lungor för att omvandla CO2 till O2.

–       en källa till förnyelsebara produkter.

Skogsbönder och nu också entreprenörer, tar ändå risken att ifrågasätta råvarupriser och bli beskylld för att vara lokala navelskådare. Nu när klimatet är på den ’planetära agendan’.

Landsbygdsbefolkning över hela landet reagerar när köp av skogsfastigheter luktar spekulation och skövling. Debatten focuseras i riksmedia kring skogsklippare men är egentligen bara ett exempel på dagens skogspolitik där alltfler avverkningar ger s.k. ”tillväxt”, men långt från den bygd och region där träden växer.

Skogsbrukare, bönder, kustfiskare, m.fl. i den globala rörelsen Via Campesina  har lång erfarenhet av ekonomiska system som leder spekulationn av t.ex. skog och till sänkta råvarupriser. Det är ett lokalt problem – globalt.

Låga råvaru- och skogspriser och avreglerad markanvändning är angeläget för bl.a. Världshandelsorganisationen (WTO) och EU. Målet är Ekonomisk Tillväxt.

Nordliga barrskogsområden har också anslutits till EU och WTO. De nya politiska systemen gör bl.a. :

–       Att skogsbönders organisationer anklagas för att vara kriminella karteller om de prisförhandlar.

–       Att spekulation på skogsmark idag är lag. De nya etablerings- och investerings-direktiv avreglerar inte bara ägande av skogsmark utan alla naturresurskällor och påverkar därmed möjligheten att bo i, av en eller annan anledning, attraktiv landsbygd.

–       Att multinationella skogsbolag med hjälp av den nya lagstiftningen med deltaljbestämmelser, som t.ex. fri import av råstock, kunnat samlat i ladorna p.g.a. monopol på prissättning.

Bondeskogsbruket har i praktiken upphört och övertagits av industrikontrollerad skogsentreprenad. Men katten på råttan.. – Skogsentreprenörer kläms åt …

En mental kullerbytta och det är möjligt att se prisfrågan med sydliga perspektiv. Prissättning och markspekulation i Nord landar då i frågor om klimat och mänskliga rättigheter.

En orsak är de övervinster nordiska bolag tjänat på att återanvända stockprislistor från tidigt 80-tal. Vinster som ger investeringar i Eucalyptusodling i varmare regioner.

Via Campesinas eget klimatmöte på Bali, där den svenska grenen NOrdBruk deltog, visar på eskalerade problem p.g.a. av dagens avskogning. Särskilt följderna av Brasiliens Eucalyptusplantager och Indonesiens Palmoljeodlingar.

– Våra kollegor i Syd drabbas av att åkermark tas i anspråk och därmed, i många fall, att de förlorar sin överlevnadsförmåga.

–  Regnskogar skövlas för att kunna öka odling av bl.a. biomassa för leverens till Europa. Avskogningen orsakar de första klimatflyktingarna bland samma fattiga befolkningsgrupper.

Klimatsmarta skogsbruk är vad världen behöver idag. Producenters praktiska och traditionella kunskaper länkar människa med natur och gör  ”naturbrukare till en del av lösningen av klimatfrågan” (Se Balimötet).

Spara energi i nya makrosystem och reglerad markanvändning bör vara skogsarbetares akuta krav för att kyla vår planet. En första-hjälpen vore att bryta politikers problemformuleringar om utsläpp för att dölja tystnaden om fortsatt överutnyttjande av energi.

Skogsbrukares mest CO2-effektiva åtgärd är därför att samlas kring ”klimatet” gränslöst och utanför revirhävdande organisationer.

Torgny Östling

Via Campesina/Europa representant i EU-Kommissionens Rådgivande Skogskommitte