Svensk översättning av FN:s deklaration om rättigheter för bönder och andra som arbetar på landsbygden

Makten över Maten-nätverket lanserar svensk översättning av FN:s deklaration om rättigheter för bönder och andra som arbetar på landsbygden

Bönders och lantarbetares rättigheter är lika viktiga i Sverige som i övriga världen

Utan bönder (1) hungrar världen. Hälften av världens befolkning är bönder, fiskare, pastoralister, och urfolk. De producerar det mesta av maten vi äter idag och gör det på ett sätt som bevarar världens biologiska mångfald. Trots deras centrala roll för mänsklighetens överlevnad tillhör dom de mest utsatta för hunger och fattigdom i världen. Många saknar trygga arbetsvillkor och tillgång till sjukvård. De saknar även kontroll över viktiga naturresurser som mark, vatten och fröer och utsätts för våld i sin kamp mot klimatförändringar och miljöförstörelse.

I december 2018 antog FNs generalförsamling deklarationen om rättigheter för bönder och andra som arbetar på landsbygden. En deklaration som tagit 20 år att arbeta fram och vars arbete letts av det globala bonderörelsen La Vía Campesina och dess allierade. En deklaration som ska skydda världens landsbygdsbefolkning och respektera, skydda och uppfylla deras rättigheter.

Genom att göra deklarationen tillgänglig på svenska vill vi i nätverket Makten över Maten även uppmärksamma bönders situation i Sverige. De senaste åren har Sverige förlorat ca 70 procent av alla gårdar, och det är en trend som fortsätter. Bönder vittnar om ökad markspekulation och landgrabbing, bristande social trygghet, låg lönsamhet och avsaknad av statligt stöd. Samerna innefattas av denna deklaration. De har sedan urminnes tider kämpat mot diskriminering och för sina kulturella rättigheter. Samtidigt har deras kamp för att bevara miljön även bidragit till att säkra allas tillgång till naturen.

Gemensamt är att både urfolk och bönder i världen har begränsat inflytande över beslutsprocesser som berör deras liv och verksamheter, trots att de sitter på många lösningar till dagens utmaningar och borde vara centrala i beslutsfattande som berör dem. Deklarationen hjälper oss att förstå att matproduktion är viktigt i varje land. Att minska produktionen av mat och förlita sig på import innebär en ökad sårbarhet och omfattande miljöpåverkan.

Översättningen av FN deklarationen är vår insats för en omställning till matsuveränitet både i Sverige och i resten av världen – rätten att bestämma över hur maten produceras och konsumeras. Matsuveränitet är nyckeln till framtiden och agroekologi är centralt för denna omställning. Matsuveränitet sätter bönder, urfolk och lantarbetare, och deras rättigheter i centrum. Mat ska i första hand produceras för lokal konsumtion och produceras på ett hållbart och hälsosamt sätt. Människor som producerar mat måste återfå rätten till viktiga naturresurser som i dagsläget kontrolleras av stora företag och marknadskrafter. Matsuveränitet är en förutsättning för alla människors rätt till lämplig och hälsosam mat som är central för kulturers överlevnad, avgörande för att skydda vår biologiska mångfald och för att hålla landsbygden levande.

Att bönderna sitter på lösningarna och har rätt till såväl demokratisk kontroll över produktiva resurser såsom marken de brukar, slogs återigen fast i FN deklarationen med 119 medlemsstaters röster för och 7 mot – bland dem Sverige. FNs deklaration är ett uttryck för en gemensam vilja och riktning men även ett moraliskt ställningstagande som alla medlemsstater bör välkomna och omsätta i praktik, oberoende av hur de röstade år 2018. Deklarationen är ett redskap för att försvara våra mänskliga rättigheter och utkräva ansvar när dessa kränks. Deklarationen är allas vårt verktyg för att ge människor tillbaka Makten över maten.