Överlämnande av namninsamlingen ”Utan bönder ingen civil beredskap” till landsbygdsminister Peter Kullgren

F.V: Ali Al-Basri, FIAN; Tord Björk, Jordens Vänner; landsbygdsminister Peter Kullgren; Eva Jonsson, NOrdBruk och Adriana Tovar, Framtidsjorden

Torsdagen den 2 februari var det äntligen dags. Organisationerna bakom namninsamlingen ”Utan bönder ingen civil beredskap” skulle få möjlighet att lämna över namninsamlingen till landsbygdsminister Peter Kullgren och framföra budskapet bakom namninsamlingen. Tord Björk, Jordens Vänner, Ali Al-Basri, FIAN, Adriana Tovar, Framtidsjorden och jag, Eva Jonsson, NOrdBruk, representerade de underskrivna organisationerna.

Landsbygdsministern tog emot namninsamlingen och jag fick möjlighet att framföra en del av de lösningar som NOrdBruk, Förbundet Sveriges Småbrukare och Familjejordbrukarna har tagit fram för att höja den civila beredskapen i Sverige.

Namninsamlingen lyfter fram tre punkter som huvudsakliga krav:

1. Ge alla småbrukarorganisationer och andra bonde-organisationer en aktiv och permanent plats i ledningen för den nationella civila beredskapen.

2. Höj självförsörjningsgraden så att Sverige likt Finland kan ge hela befolkningen mat i händelse av kris.

3. Återskapa beredskapslager för livsmedel och bränsle.

NOrdBruks utökade synpunkter gällande civil beredskap

Småbrukarorganisationerna har kunskap och erfarenhet som bör tas vara på. Många fler små och medelstora jordbruk behövs för att höja självförsörjningen för livsmedel i syfte att bygga upp en civil beredskap. Genom att öka antalet människor som arbetar med primärproduktion och som har kunskap om hur jordbruk bedrivs görs jordbruket uthålligt på lång sikt både i fredstid och vid kriser. Genom att öka antalet små och medelstora jordbruk kan mer mark tas i anspråk för odling. Små och medelstora produktionsenheter som sysselsätter fler människor och som till mindre del är beroende av fossila bränslen och kemiska insatsvaror har större kapacitet att svara på förändrade produktionsförhållanden i kristider, samt att skala upp produktionen vid behov.

För att åstadkomma en civil beredskap behöver jordbruk finnas i hela landet – någonting det finns goda förutsättningar för i Sverige. Vi behöver bygga upp ett robust och resilient jordbruk som är anpassat för de förutsättningar som finns, både vad det gäller odlingsförutsättningar och kombinerade näringar. Skogsområden innebär goda möjligheter till kombinationsjordbruk med skogsbruk som andra näring. Att ha flera ekonomiska ben att stå på är vanligt på landsbygden och det finns många sätt att vara småskalig jordbrukare på.

Vi småbrukarorganisationer förordar att det bör finnas betande djur i mycket större omfattning än idag. Betande djur är enormt viktiga för den biologiska mångfalden och igenväxning av åker- och betesmark gör att vi förlorar mark för livsmedelsproduktion och dessutom ser en minskning av insekter och bin. Betande djur, exempelvis inom fäbodbruket, var en viktig del av det jordbrukssystem vi traditionellt haft i Sverige och bidrog stort till skogsbygdernas blomstring, eftersom det då fanns en jordbruksnäring som bidrog med människor, skatteintäkter och tillgång till vård och utbildning i hela landet.

Sverige bör implementera “stöd till småbrukare” enligt artikel 8 inom CAP – vilket majoriteten av EU:s medlemsländer har gjort. I nya CAP har Sverige åter valt bort denna möjlighet, vilket innebär att små och medelstora jordbruk diskrimineras. Potentialen att få fler som bedriver jordbruk med grönsaksodling som huvudsyssla missar Sverige och därmed får vi importera större delen av de grönsaker vi äter.  

Hela regelverket och tillhörande avgifter och kontroll behöver ses över så att:

  • Regelverk blir anpassade för småskaligt jordbruk och förädling.
  • Det blir lättare att ansöka om stöd för småskalig produktion. Idag är det alltför krångligt att ansöka om stöd. Det är också svårt att få veta om man får stöd och när stödet kommer. De stöd som ges bör vara utformade så att de ger en hållbar långsiktig inriktning som gör att intresserade vill och kan starta nya småskaliga jordbruk och sedan fortsätta producera. Dessutom behöver stöden göra att det skapas fler jordbruksföretag som står på egna ben då de särskilda startstöden upphör.
  • Avgifter bli rättvisa. Idag är avgifterna större för små enheter än stora.
  • Myndigheternas kontroller kan skötas på ett resurseffektivt sätt som underlättar produktionen för små produktionsenheter. Idag kan det exempelvis vara svårt och dyrt att anlita veterinärer för besiktning av livdjur inför slakt.
  • Anpassa investeringsstöd så att de kan bli tillgängliga även för småskaliga jordbruk, exempelvis genom att kraftigt sänka eller ta bort minimisummor. Idag krävs investeringar på över 100 000 kronor för att berättiga stöd, och investeringsstödet appliceras dessutom enbart vid köp av nya maskiner (ej begagnade).

Jag upplevde att det fanns en vilja att lyssna på vad vi hade att säga. Peters handplockade stadssekreterare Anders har sedan tidigare jobbat på LRF med frågor om beredskap. Hoppas att de tar till sig vår syn i planeringen för den civila beredskapen.

Hushållningssällskapet har gjort en utredning om hur situationen ser ut i landets kommuner. Kommuner i Skåne har mat för två års förbrukning medan de kommunerna med lägst beredskap bara har mat i några dagar. Fredstider bör utnyttjas till aktivt arbete för bättre beredskap, där livsmedels-försörjningen har en central plats.